Annons:
Etikettfritids-aktivteter
Läst 3864 ggr
medde
9/19/10, 10:37 PM

Dödens kristall

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det här en berättelse som den duktiga medlemmen Rabbizz skrivit. Titta in i artikeln och läs den spännande berättelsen: Dödens kristall Ny del ute NU!

1.

Klockan hade nyss slått tolv, och Mira hade somnat för längesen. Skrapande, kraffsande ljud började sakta ta sig i form, för att tillslut bli ett tjut av vrede, fasa och hämnd . . . Mira satte sig käpprak upp i sängen, medans hon darrade som ett asplöv. Det kändes som om något var i hennes rum, satt vid sängkanten och lyssnade på henne. Hon reste sig försiktigt upp, tog på sig sina mjuka tofflor som hon nästan aldrig använde - och smög sig ut ur rummet. Dörren till hennes rum var öppen, så hon behövde inte oroa sig att den skulle gnissla. Hon tassade försiktigt upp till hennes brorsas rum, och försökte ruska liv i honom. Han hette Micha och var några år äldre än Mira. "Micha, vakna! Jag hör någonting - ruskigt!" tjöt hon i hans öra. Han slog upp ena ögat, sedan slog han upp det andra och stirrade på Mira. "Mira, var inte du riktigt brun av solen?" mumlade Micha trött och försökte somna om igen. Men Mira ruskade om honom, och den här gången skrek hon: "VAKNA DÅ, SÖMNTUTA!" Micha reste sig hastigt upp i sängen och tände lampan. Ett bländande sken gjorde så att Mira stängde ögonen, och det illa kvickt. "Mira - varför är du så blek?" mumlade Micha. "Jag är inte blek!" stönade Mira, "upp ur sängen nu, annars kan vi inte ta reda på vad som låter!" Micha stönade till, och drog på sig sina vanliga kläder. "Det är säkert en råtta eller något i den stilen - somna om nu!" mumlade han tyst för sig själv. Kraffs … kraffs . .. kraffs … Det kom från grannens hus. Kunde en råtta låta så högt? Micha insåg att det var något större än en råtta.

Mira ryckte otåligt i Michas hand. "Kom nu, vi har inte precis hela natten på oss!" Micha nickade. "Såklart - men jag försöker tänka ut vad det är som låter". Mira suckade tungt och himlade med ögonen. "Kom nu!" Micha tog tag i Miras bleka och kalla hand. Han fick kalla kårar av den. Men han sa ingenting om handen. Mira skulle döda honom då. Kraffs . . . kraffs . . . "Det låter från grannens hus" sa Micha, "och det låter kraffs kraffs. Som om något kraffsade på dörren." Han sken upp. "Jag tror jag vet vad det är! Det är säkert en hund! Dom har skaffat sig en hund!" Mira sa ingenting, men hon visste att Micha kunde ha rätt. Grannarna kunde ha skaffat sig en hund. "Ja … jag tror att du har rätt . . . " svarade Mira. Micha hyschade åt henne, och gjorde ett tecken med handen, som betydde "kom!" Försiktigt smög dom sig nerför trappan, och Micha slog upp dörren. Nattens svala luft slog emot dom båda ungdommarna. Mira darrade till lätt i kroppen. Michas kropp började rycka. Micha vände sig om, och såg rätt in i Miras blåa - typiskt svenska - ögon. Mira stirrade stint tillbaks. "Jag tror att vi måste öppna grannens dörr." Mira darrade en aning på rösten. "Okey, jag kan göra det!" sa Micha nocholant. "Nej, jag vill göra det." Mira trängde sig förbi Micha - trotts att hon bara kunde slinka förbi honom - och öppnade hastigt grannes dörr. Hon stirrade in i ett par gula ögon. En liten söt vargunge stirrade in i Miras ögon.

2.

Sanningen och Sanning, vad är den? Var fanns den när Mira behövde den?

Micha hade ställt sig bakom Mira, och såg den gråa varg - valpen. "Vilken sötnos!" utbrast han. Mira nickade instämmande, och satte sig på huk och sträckte fram handen. "Konstigt, min hand är så blek!" sa Mira högt. På det svarade Micha ingenting på. Han var rädd för sanningen. Om det ens fanns sanning i det hela. Varg - valpen stirrade först försiktigt på Mira, sen tog valpen ett steg till. Och ett steg till. När varg - valpen kommit tillräckligt nära, slickade den Mira på handen som hon sträckt fram. "Duktig . . . varg!" berömde Mira. Hon tog tag i valpen, och lyfte upp den. Den morrade åt henne, och försökte bita henne. Med ett lågt skrik släppte Mira varg - valpen och varg - valpen rusade bort från det hemska som hänt henne. Mira suckade. "Den gillade mig inte". Micha tog ett steg närmare henne, och la handen på Miras axel. "Den kanske blev rädd för något." Mira skakade kort på huvudet. "Nej, jag kände ett stort hat innuti mig. Micha - det är något som inte stämmer med mig". Micha lät handen glida utför Miras rygg. "Det ordnar sig, det kanske är . . . " "Det kanske inte är något, DET ÄR NÅGOT MICHA! FATTAR DU INTE DET?" tjöt Mira. "Tyst, du väcker hela området". "Skiter väl jag i!" skrek Mira, och började springa. Bort bort BORT från Micha.

3.

"Varför ska allting hända mig? Jag vet ju snart inte ut eller in!" säger Mira högt, både ledsamt och lite ilsket. Det kändes botten för henne. Så många frågor, så få svar. Varför var Micha schysst helt plötsligt? Ibland kunde han få för sig att vara schysst, men ibland var han lika dryg som en normal bråkig storebrorsa brukade vara. Hon stannade till. Hon var mitt i skogen som låg bakom grannens hus. Mitt i den mörka skogen, hon visste inte om det fanns björn eller varg här. Hon hörde ett svagt morrande, och hon vände sig sakta om. Hon stirrar en stund. Sen så säger hon högt: "vem där?" Hon ser en varg, med raggig päls och med alldeles knallgula ögon. Dom lyser svagt. Vargen är riktigt stor, onormalt stor. Vargen öppnar käken. "Jag heter Mikael." Vargen blir tyst. "Ä … är du en … varulv?" hon tittar osäkert på 'Mikael'. 'Mikael' svarar inte på frågan. "Du själv då? Blekansikte!" skrattar han istället. "Jag är inte blek!" säger Mira argt, "och inte är jag en vampyr - om du skulle tro det! Jag har aldrig sugit blod! Aldrigt dödat någon!" "Så säger alla vampyrer" säger Mikael.

4.

"Vet du att du är riktigt dryg?" Mira suckar högt, och tar ett steg emot ett stort träd. Trädet ser ut att vara gammalt och höga kvistiga kvistar sträcker sig uppåt himelen där fullmånen lyser. "Du med." Mikael skrattar. "Vad är det som är så kul?" fräser Mira. "Du", Mikaels ögon blixtrar till.

Vid pennan: Rabbizz
Bild på Rabbitzz

Rabbitzz

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Annons:
fliza
9/21/10, 9:58 PM
#1

jätte braGlad

Medarbetare på Barnens iFokus. Jedward iFokus JEDWARD

Edward: "John was on this earth before me, it was like oh look it's a boy...oh look it's John and Edward!"  JEDWARD 

 

Rabbitzz
9/22/10, 7:05 PM
#2

Tack Fliza! Tungan ute

fliza
9/22/10, 8:59 PM
#3

ingen orsk den va jätte bra

Medarbetare på Barnens iFokus. Jedward iFokus JEDWARD

Edward: "John was on this earth before me, it was like oh look it's a boy...oh look it's John and Edward!"  JEDWARD 

 

southdakota
9/22/10, 9:29 PM
#4

Spännande Skrattande

[Lilllufsen]
9/23/10, 1:46 PM
#5

oj va bra

Rabbitzz
10/3/10, 6:04 PM
#6

Tyvärr blir det ingen mer forsättning, då jag inte har tid att skriva mer på den berättelsen, men jag har en ny på gång! :D

Annons:
Upp till toppen
Annons: