Namn: Jessica Jeynes
Ålder: 15,5 år
Utseende: Oranget ganska långt vågigt hår, Blåa ögon, fräknar, ljus hy, Vit linne med orange bikini under Ljusblåa jeansshorts och Vita Converse
Personlighet: Snäll, omtänksam, glädjespridare, bra vän, social
Gillar: Katter, sparris, att läsa, att åka utomlands
Gillar inte: Hundar, sura och otrevliga personer, lakrits, 
Kommer från: South Carolina
Skola: vet ingen skola XD
Packning till läger: böcker, kläder, kudde, smink, mobil, tandborste,  En påse Gott & Blandat, skor.
Övrigt: Bor med sin Mamma som kommer från sverige, pappa som kommer från amerika, lillasyster Louise som är 5 år och katten Charlie

-Jag vill också följa med Jessica! skrek Louise och satte på sig sina skor, hon var arg för att jag skulle få åka på läger och envisades med att hon skulle få följa med.  -Nej, men du kan få följa med och lämna mig om du tror att det blir kul, sa jag och bar min stora väska till bilen.                                                                                                             -bra! för det tänker jag göra. Louise tog en liten påse från hallen där hon hade lagt i en tandborste och pyjamas, och satte sig i bilen.                                                                    Jag fnissade lite och öppnade dörren till framsätet och satte mig. Mamma kom utspringandes från huset med sin handväska i ena handen och bilnyckeln i andra    -pappa skulle ha lämnat dig egentligen, men han var tvungen att åka in till jobbet så vi har nog ganska bråttom, sa mamma stressat.                                                                   -ER, menade du väll, jag ska faktiskt också med, sa Louise med en stolt röst och visade upp påsen                                                                                                                                      -nej, gå in nu Louise, vi har inte tid för massa skoj,mamma kollade på Louise med en allvarlig blick och Louise gick surt ut ur bilen och smällde igen dörren,                    

Det hade gått ungefär en timme nu och vi var framme, mamma trodde det det skulle ta minst en och en halv timme. Jag öppnade bildörren och såg en stor gul villa framför mig. Mamma hade redan tagit fram min väska och räckte mig den,      -Du får ha det så kul, mamma kramade mig och log                                                               -ja! vi ses.

Jag började gå mot den gula villan och öppnade dörrarna, när jag kom in såg jag en tjej stå där, hon hade brunt hår och ett rosa linne på sig, jag bestämde mig för att gå fram till henne,                                                                                                                            -Hej, Vill du bli min rumskompis? frågade jag glatt och log mot tjejen

Jag blev rätt anfådd. Någon frågade mig något! Jag visste inte vad jag skulle säga, men hon såg jättetrevlig ut. -Eeh, aa v-visst! Sa jag och försökte lugna ner mig. Plötsligt kom en lägerledare, en ganska lång man och kollade ner på oss och log. -Välkomna till eran första dag på lägret! Jag hoppas att ni ska trivas, ni är nämligen.. Rumskompisar! Ni har rum 345, på högsta våningen. Det kommer en till tjej till Erat rum med. Se så, gå upp nu! Sa han och gick. Jag gick upp till den tredje våningen.

Jag följde med min rumskompis upp till den tredje våningen, när vi kom upp så kom jag på att vi inte hade presenterat oss för varandra

-Förresten, jag heter Jessica,

*OF LAJV* Så, jag undrar en sak, det verkar kul :) får man va me? *ON LAJV*

Äh, jag gör en mall och är med. Det verkar kul. Namn: Kathy Jones Ålder: 14 år Utseende: Svart hår, mörkbruna ögon, mörkare hud men inte mycket, Halv långt hår, nästan alltid uppsatt och sedan var det inte så mycket mer, ganska kort. Och kläderna, Ljusgrön t-tröja, jeansshorts och gympadojjer. Personlighet: Snäll, lättirreterad, rolig(ibland, men mest klantig. ) och lagomt smart. Gillar: Djur, böcker och karate. Gillar inte: Fotbollspelare som inte spelar fotboll på plan och kärlek. Kommer från: Minst tjugofem "svenska" mil ifrån Wendy village, på landet. Skola: ? vet ej. Packning till läger: Sovsäck, lite frukt, en kudde, lite kläder, några skor(badtofflor och sandaler), Baddräkt(2 st om den ena blir våt :)), handdukar, ficklampa(utan batteri) och resten får dom väl köpa då? Övrigt: Hon har blått bälte i karate, och har två stycken fågelspindlar. Nu kommer min del av historien; Kaaathy!! Ropade mamma. Spiiindel! Skrek min lillasyster Madge. Dom gillar inte mina spindlar, William och Jozzy. Dom är ganska stora, och nu har Madge kommit när terrariet. Nej, tänker jag. Madge, din lilla klant… Men jag älskar henne ändå. Vår pappa bor inte med oss, men inte bryr väl jag mig? Nej. Jag har ju Madge och mamma. Men det där lägret? Ska jag vara i centrum, eller hålla mig på min egen kant? Min egen kant så klart. Jag vill inte framstå som bäst, men… Men? Kathy?! Spindeln kommer ju ut! Oj! jag kommer mamma. William! Kom nu. Lille plutt. Men Kathy! hur kan du kalla den där klumpen för plutt, säger mamma. Mer som ett konstaterande, än en fråga. Jag släpper ner William i terrariet igen, och tar upp Jozzy. Jag brukar inte lyfta dem, då de kan tappa hår på baken, men idag gör jag det. Jozzy är lite mindre, men en så läskig, enligt Madge. Mamma och Madge har hönor och får. Madge och mamma har en häst som de rider på ibland. En luggsliten arbetshäst som betar på ängen. Vi lever ett forntidsliv enligt flickorna i skolan, jag är nöjd. Men en sak, Dom hade inte fågelspindlar på forntiden. Mamma tovar fårens ull och går ut och plockar ägg hos hönsen. Madge har en kompis, en ända, men hon har inte heller några vänner, mer en Madge. Nu somnar jag snart känner jag. Jag gör det inte medvetet, men jag lägger mig på sängen och efter några minuter sover jag.

-Oh, hehe, Veronica. sa jag och blicken fladdrade mellan Jessica och golvet. Jag öppnade rumsdörren. Rummet var litet, men det fanns två sängar och en garderob, en spegel och ett bord. Jag började backa in mina grejer. *Off lajv* Veronica är väldigt musikalisk och drömmer om att bli sångerska eller skådelspelare. Ändå är hon lite blyg. *ON LAJV*

När jag vaknar är mamma och Madge och handlar. Jag tar en macka och sedan går jag ut. Jag käkar mackan och tänker på lägret. Jag undrar om jag känner någon som är där, jag undrar om någon vill bli min kompis och jag undrar varför någon överhuvudtaget skulle vara på sommarlägret. Det kanske bara är jag? Nej. Det måste ju vara någon som är där. Jag kom att tänka på mina kusiner. Är dom där? Nej, just det, dom skulle sagt något, och sedan bor de för långt bort. Mamma, jag och Madge ska åka till lägret idag. Så jag går in och kikar på lappen på bordet. Mamma har skrivit att jag ska äta något, och sedan packa min väska. Jag har redan packat den, vilket inte mamma vet. Så jag går med mat åt fåren i stället. Jag kastar iväg lite mat. Dom behöver egentligen ingen mat nu, men det är ju så kul. Jag funderar lite på saker, och sedan kommer mamma och Madge hem. Madde ropar på mig, och jag kommer. Vi sitter i bilen efter en halvtimme. Madge måste äta, mamma startar bilen och tar massor av vatten. Det kan bli varmt förklarar hon, och jag, jag gör inget särskilt. Vi sitter i bilen och jag vilar mig mot rutan. Madge sjunger något, men sedan blir hon trött, så trött att hon somnar. Jag tittar på träden som susar förbi och mycket annat också. Sedan somnar jag med…

OFF LAJV Har aldrig varit med i något sånt här förut :P ON LAJV Namn: Laura Wilson Ålder: 15 år Utseende: Mörk brunt hår, ganska kort och ganska rufsigt, Gröna ögon, svart t-shirt, jeans shorts, converse, smal. Rätt så kort till längden. Personlighet: rolig, gillar att prata med människor, modig, noggrann smart och tuff. Ibland lite våghalsig. Gillar: Punk, hundar, böcker, film, lakrits, kaffe, elgitarrer, att spela instrument och människor som bryr sig. Gillar inte: människor som slänger ut elaka kommentarer, smink, ormar, höga höjder. Kommer ifrån: Queens new york Skola: privat (vet ej. ) Packning till läger: kläder, mobil, hörlurar, hårborste, tandborste, böcker, några filmer, baddräkt, sandaler, cyklop, plånbok.' Övrigt: har en pappa och en mamma och tre småsyskon. Alla bor i en villa . Har en ovana att bita på naglarna, har en Jack Russell som heter Jack. Ja, Jag kommer sa jag och gäspade stort. Jack hoppade upp vid min sida, men jag puttade in honom i huset och stängde dörren. Hejdå viskade jag. Vi ska köra förbi nån affär och köpa lite godis och sånt om du vill ha. Och vill du inte ha med ditt cyklop? Mamma frågade och nickade lite med huvudet. Okej då sa jag. Fastän jag inte tänker använda den. Man ser så ful ut i cyklop och jag är ful så det räcker. Jag satte mig i bilen och tog på mig bältet. Kommer det att bli kul nu då? Frågade mamma. du kanske får några nya vännner? varför skulle det vara så svårt att få vänner? Jag kände redan en känsla av att jag inte skulle passa in. Okej dom små sover. Sa mamma. Mina småsyskon. Den yngsta är bara två år. Pappa är på jobbet och kommer väl hem sent som vanligt. Barnvakten skulle komma inom en halvtimme. Jaha då åker vi väl då sa mamma och startade bilen. Jag tog på mig hörlurarna och efter en stund somnade jag. Så tidigt man hade fått gått upp. Jag vaknade och frågade hur länge jag hade sovit. 20 minuter kanske, vad vet jag. Svarade mamma. Och… Hur långt är det kvar? Bara någon timme. Okej tänkte jag och bytte låt på mobilen. Alla kommer att mobba mig för min jävla musiksmak. Men jag bryr mig inte om det. Jag gillar den här musiken. Efter en timme och en kvart för att mamma skulle hitta en okej parkering, var vi framme. Du glömde köpa godis till mig… Började jag. Oj, juste här får du en 50 lapp att köpa något för. Om det är något är det ju bara att ringa och ja, försök att ha kul nu. Ja, jag ska försöka. Svarade jag. Mamma fick fånga mig för att få en kram. Mamma ville se hur det såg ut inne i huset, så hon gick och skulle prata lite med någon av ledarna. Typiskt henne. Huset var stort och gult. Jag såg någon vinka från ett fönster.

När jag vaknar för tredje gången i dag så är Madge redan vaken. Hon säger något om att det snart kommer en sjö. Jag tittar ut och ser en fin, stor och alldeles spegelblank sjö. Den skulle jag vilja bada i. Just då hör jag något muller, åskan tänker jag. Det säger bara brum, och mamma ropar lite väl högt. Jag trodde vi skulle åka ner i den fina sjön en stund, men jag förstod att mamma kunde köra bil, eller, jag märkte det nu. Jag vill somna om, men det går inte. - Hur lång tid är det kvar? frågar Madge. - En och en halv timme, svarar mamma. Jag tittar på trädens blad och ser att dom precis är sådär härligt gröna som jag älskar. Jag känner mig pigg nu. Jag vill gå ut och sträcka på benen. - Jag är kissnödig! ropar nästan Madge. Jag blir förvånad. Precis så tänkte jag med. Att vi kunde gå ut och sträcka på benen. Mamma läser kartan och jag och Madge går en promenad efter att Madge har kissat. Vädret är varmt och det är mitt i sommaren. Madge plockar några blommor som hon tar med till mamma. Mamma skiner upp när hon ser Madge. Jag är nöjd. Jag är glad. Jag känner för att jogga upp för backen och jag säger det till mamma, hon säger att jag kan ta och göra det. För hon ska fortsätta läsa kartan. Efter ungefär 40 minuter sitter vi i bilen. Madge äter på en karamell och verkar tänka på fåren där hemma. När vi äntligen ser skymten Wendy village är det fortfarande 30 minuter kvar av åkturen, och mamma letar efter en parkeringsplats. Vi hittar en och ställer oss mellan en grön bil och en svart bil. Vår bil är grå. Mamma och Madge säger hejdå och jag säger också hejdå. Sedan börjar jag gå, jag är otroligt hungrig, jag har inte ätit mer än två karameller på tre timmar. Jag går och går och så hör jag ett ljud, en bil susar förbi och sedan kommer en bil jag känner igen, vår bil. Jag vinkar till mamma och Madge och sedan ser jag ett gult hus, ungefär 450 meter bort. Där står två träd bredvid mig, och jag känner mig välkommen. Jag springer och så ser jag en tjej i svart t-shirt. Jag vinkar.

När jag vänder på huvudet ser jag en tjej med svart hår och grön tröja komma springande. Jag lägger ner hörlurarna i väskan och vinkar glatt tillbaka. Jag ler och försöker få fram ett "hej" från munnen också.

Jag hälsar och flåsar och säger - Hej. En gång till. Jag känner mig glad och säger att jag heter Kathy.

Hon verkat schysst tänker jag och svarar hejsan, jag heter Laura. Jaha, Så det är vi som ska dela rum? Frågar jag och slänger en blick på det stora huset. Det är ganska fint här.

-Ja, det är fint, svarar jag. -Om du vill dela rum med mig, så får du gärna det, svarar jag.

Åh, ja visst kan vi det! Sa jag. ska vi gå och kolla i huset?

Namn: Yacinta Freiser Ålder: 13.5 år Utseende: jätte blont och jätte krulligt hår, gröna ögon, solbränd hy. Jag har på mig en grön t-paita, shorts och rosa crocks. Personlighet: snäll, modig ,vinnarskalle, busig, och blyg. Gillar: Djur, allt man kan vinna i, isglass, + att läsa böcker. Gillar inte: Ben & Jerrys Kommer från: En liten by vid namn Rosiéetie. Skola: Byskolan Rosiéetie Packning till läger: kläder, godispåse, tandborste osv… Övrigt: Mamma är från Costa Rica, pappa från Usa. Har en lilla syster som heter Holly, 4år och en lillebror som heter Nick, 4år (han och Holly är tvillingar) ------------------------- - Nick, Holly vara är ni?! Jag hörde skratt och skrik. Det kom från deras lilla barnpool. Jag log. Mina snälla, fina syskon. - Åh nej, har ni simmat igen? Frågade jag. - Ja, pappa sade att vi inte fick gå ner till sjön eftersom vi kan drunkna där. Svarade Holly. - Jaja, kom nu, ni skall komma med när mamma för mig till lägret. - Jippie !!!!! ropade nick och Holly på samma gång. Nu hade vi suttit i bilen i 45 min och vi var framme. Jag gav mamma en kram och hon viskade att hon hade lagt en överraskning i kappsäcken, undrar vad det kan vara? -Tack Tack mamma, hejdåå! Vi syns snart. Jag gick mot den gula villan. Ingen syntes till, så jag satte mig ner på trappan i solen. Snart skulle väl åndå nån komma? XD

- Ja, det gör vi. Jag vill egentligen inte välja rumskompis innan jag hade lärt känna denne någon, men Laura verkar jättesnäll. Och jag som är blyg också. Men jag gillar henne. Jag funderar på vad hon tänker på. Jag kanske ska säga något. Jag kanske ska fråga om hon har några syskon? Nej, eller jo förresten. Men om hon inte har några? Eller alla är döda? Äh, jag frågar ändå. Men hur ska jag säga det? Äh, jag bara säger de. - Har du några syskon?

Åh, ja tre stycken yngre bröder. jätte jobbiga säger jag med ett litet leende. Jag brukar inte tänka så mycket men nu rusar tankarna fram och tillbaka. Vad kul Jag har fått en rumskompis! Jag tänker på alla "lektioner" med mamma hur man pratar med nytt folk. En fråga, ja juste. Ställ en fråga. Har du några syskon? Eller nåt husdjur kanske?

- Ja, jag har Madge, min lillasyster. Och vi har får och höns, dom är mest mammas och Madges. Jag har två spindlar, dom heter Jozzy och William. Fåren har jag ingen koll på. Och vi har 16 höns.- Mamma och Madge är ganska rädda för spindlar, säger jag med ett flin. Jag ska nog skicka ett brev till mamma sedan, imorgon eller så. Pappa bor inte med oss, men inte ens mamma bryr sig längre. - Jag vet inte om han lever, säger jag och känner mig mer stolt, än ledsen. Konstigt nog. Jag tänker på inget särskilt i några sekunder, sedan märker jag hur hungrig jag faktiskt är. Jag undrar om Laura också är hungrig? Men hur ska jag säga det? Tufft? Fundersamt? Hungrigt? Nej, jag brukar inte tänka på vad jag säger hemma. Men här är det på liv och död. Nej, jag ska inte spela någon jag inte är. Nej. Jag ska säga som jag skulle sagt hemma, till Madge. Nej? Inte så. - Hördu Laura, är du hungrig? Det är jag. säger jag bara. Blev hon fundersam nu? Hoppas hon är min typ förresten. Inte en sådan som slösar två timmar åt att sminka sig, och sånt. Jag sminkar mig inte, men kanske hon? En som man måste vara med hela tiden, för att vi är rumskompisar. Nej. Jag skakar bort tanken och undrar vad hon ska svara.

Okej så du bor på landet, typ? Coolt. Och spindlar har du också. Alla tjejer jag känner är typ rädda för sånna. Får jag fram. Jag håller i min tunga väska medan jag går mot huset tillsammans med Kathy. Drar handen genom mitt hår. Kathy verkar lite annorlunda. Som jag. Och rolig. Jaha, har du aldrig träffat din pappa.? Säger man så? Hon kanske blir ledsen och kanske tror att jag försöker trycka ner henne eller skryta om att jag har en hel familj. Hungrig? Ja det är jag jag åt bara en ostmacka till frukost. Säger jag istället. Jag fick en femtio lapp ska vi gå och äta något? Behöver man betala? Frågar jag. värst vad jag babblar egentligen. Men vi kanske ska lämna väskorna på vårt rum först.

- Ja, väskorna kan vi lämna på rummet. Och jag vet inte om man ska betala, vi frågar. Och är alla tjejer det? På landet bor jag också. Det är långt till skolan, men det är kul. Man är ju för sig själv. Man kan gå naken i trädgården och det är bara hönsen som ser, säger jag och skrattar. - Jag har träffat honom. Vi bodde ihop tills för sex år sedan. Han stack, sa att han fick jobb. Jag tror inte riktigt på det. Han skickade ett brev till oss för några år sedan och sa att ha hade det bra. Jag, mamma och Madge brände upp det. Det var ganska kul att bränna upp brevet, säger jag och skrattar. - Jag har pengar, säger jag, - Så du behöver inte betala. Ska vi gå och titta på rummet? frågar jag.

Inte jag kanske jag har aldrig klappat en spindel och så. Ja alla jag känner. och jag känner inte så många då men… Hahahaha, att gå naken i trädgården är ju något man skulle vilja göra! ganska taskigt av honom, din pappa alltså. Jag tänkte på min pappa. Om han skulle kunna lämna mig och min familj sådär. Det fick bara inte hända. Okej jag är ganska hungrig så vi kan väl gå upp till vårt rum. Eller ska vi inte hämta nyckeln? Jag sprang fort iväg till någon ledare som satt vi ett bord långt bort. Han såg snäll ut med glasögon och allt. Han sa välkommen och sa att han hette Björn. Jag svarade med mitt namn. Han frågade vilken kompis jag skulle bo med och jag svarade Kathy. Han gick fram och pratade lite med Kathy. Okej om du undrar något är det bara att fråga. Sa han innan han gav nyckeln till mig. Rum 26. Jo, det är en till sak till är maten gratis eller? Sa jag. Ja, jag tänkte ha en samling i salen här nere med alla som kommit hit, och då får alla mat gratis. sa han och kliade sig i håret. Om ni vill ha någon fika eller macka får ni köpa i kafeterian som ligger lite längre bort ditåt sa han och pekade. Okej, toppen sa jag och vinkade innan jag gick tillbaka till Kathy.

-Hur gick det? frågade jag. Vilket rum fick vi? Har jag också en nyckel? Jag hade många frågor, jag tittade på Laura. Jag tycker hon ser lite ut som min kusin, eller släkting. Jag är inte så bra på släktingar, så jag säger bara släkting då. Hon derbyt som min släkting Ruby. Ruby och hennes familj är ganska smutsiga och äter med händerna och tvättar sig bara någon gång i månaden. Men det säger jag inte, jag säger inget om Ruby, jag säger inget. Men jag tänker ändå på Ruby. Hon är också 14. Men jag gillar Ruby. Hon skrattar så snällt, och jag har aldrig sett henne kamma håret. När pappa stack bodde vi hos Rubys familj, dom har en gäststuga som vi bodde i. Vi jobbade hos Ruby och på kvällarna grillade vi och badade i en sjö som ligger nära deras hus. Ruby. Jag gillar att säga hennes namn. Hon måste vara kusin. Det är mammas syrras barn. Jobbigt, man kan bli galen av mindre. Särskilt släktingar. Men det är roligt. Jag bestämmer mig för att säga något. Men jag vet inte vad. Jag måste säga något. Hos Ruby äter man sig inte mätt. Hon och hennes syskon är magra, deras föräldrar med. Rubys storebror Jack, hennes Lillebror Jack junior, som vi brukar kalla honom. Han är så lik Jack att det inte är sant, tänker jag. Han heter egentligen Jonny. Och hennes lillasyster Allison. Allison skiljer sig från de smutsiga barnen i familjen, Hennes hår är nästan alltid flätat i en fläta som ringlar ner på ryggen, i hennes alldeles röda hår. Illrött är det. Det kommer från hennes pappa. Han kommer från Kanada och älskar katter och chips. Jag tycker om senap. Han har brunt hår. Men rött när han var yngre. Antagligen kommer Allison ha rött hår när hon blir vuxen också. Madge och Allison är nio år. Och bra kompisar. Jag tror att Madge och Allison leker nu. Dom ska ju träffas ikväll. Dom kommer över till oss nästan alltid. Antagligen sitter Allison och Madge i får hagen och klappar årets lamm. Jag blir glad när jag tänker på Allison, Madge och Ruby. - Förresten så var pappa jobbig och bestämd. Eller ja, han blev det när Madge var ungefär två år. Sedan när det blev tröttsamt att ha familj, stack han. säger jag till Laura.

OFF LAJV ser ut ska det stå, inte derbyt. ON LAJV.

Jag gick ner för trapporna och ut till den fina solen, då såg jag en tjej sitta på trappan, hon hade blont, krulligt hår. Det kanske var hon som skulle dela rum med mig och Veronica.                                                  

-Hej! sa jag och tjejen kollade upp på mig, det här kanske är en lite konstig fråga men är du Yacinta? det var en ledare som sa att du skulle dela rum med mig och En annan tjej som heter Veronica, förresten så heter jag Jessica

-Jag måste kissa. Det var varmt idag när vi åkte, så jag drack mycket vatten. säger jag. Jag går ner för trappan och in i ett stort rum. Borta i en korridor ser jag en toa-skylt. Jag går dit och sedan kliver jag in på damernas toalett. Jag hoppas att våra rum är bättre än den första toan, den är ostädad och äcklig. Papper ligger på golvet och någon har kissat på ringen jag gå på den näst sista toaletten och den är helt okej. Jag hoppas alla är lika snälla som Laura, mumlar jag nästan att jag säger det högt, riktigt högt. Jag vill inte säga det till Laura, men jag både snarkar och pratar i sömnen. Ibland går jag i sömnen. När jag är klar går jag och tvättar händerna. Fina handfat står på rad. Jag väljer ett handfat i mitten och tvättar mig med någon sorts citrongräs-tvål. Sedan kommer en tjej in, jag tittar inte så mycket, jag säger bara -Hej! Och hon svarar med ett kort -Hejsan. Jag ser att hon kliver in på första toaletten och stönar något som liknar ett -Usch, fy tusan, eller så. Hon går till en annan toalett längre bort och jag känner mig som någon som stirrar på allt och alla. Så jag går bort och torkar mina händer. Sedan går jag upp till Laura, hon sitter kvar, jag frågar vilket rum vi fick, en gång till och sedan tittar jag ut genom fönstret och ser en tjej Med nästan rött hår och vitt linne, hon pratar med en tjej med krulligt hår, nästan vitt är det. Kikar lite mycket, och sedan vinkar jag.

Jo, vi fick rum 26. Vi fick visst bara en nyckel. Jag kramade nyckeln i handen. Kathy såg rätt äcklad ut. är det av mig eller kanske var det något på toan? Hoppas att det var toan. Jag som måste tänka på allt och alla i alla vägar. Och ifrågasätta allt. Hon stod och kollade ut genom fönstret. Jag saknade min hund Jack. mobilen ringde och jag skulle inte ha hört den för att hörlurarna var i. men som tur var var den på vibration också. Den låg i väskan. jag tog ut hörlurarna och punk-musiken som ringsignal hördes. Hjärtat slog en volt. fan också tänkte jag och svarade snabbt för att få bort det. det var mamma som sa att hon redan hade åkt. hon hade sett mig med en vän och ville inte störa med sina pinsamheter. jag suckade medan hon fnittrade lite. ja, ledarna verkade jättesnälla och huset såg bra ut, jag tror att du kommer stt trivas! ok, ja. vi pratade lite mer innan jag la på. Hon kommer inte acceptera mig nu tänkte jag och bytte ringsignal. Vi går ner och frågar sen om de har en till nyckel. Sa jag och trummade handen mot benet. Jag såg några killar gå nedanför trappen. Det är bara så kul att vara här! Och alla är så snälla. Tänkte jag. Vilka är de där? Frågade jag och tittade ut genom fönstret. Hej hej! Skrek jag. Kanske lite högt. Oj det kanske lät konstigt?

OFF LAJV får man vara med eller är det försent ? ON LAJV

OFF LAJV #27 ja det får du skulle jag tro :). ON LAJV

OFF LAJV, ja det tror jag. Men du får kanske skynda på lite med början, så du också kommer till lägret :) ON LAJV.

- Nämen hej! Jo det är jag som är Yacinta . Jag kände mig lycklig för att nån ville prata med mig, det hade jag inte trott. -Du får gärna visa mig vägen till rummet, om du vill alltså, sa jag och log.

Namn: Lou Walker Ålder: 13 Utseende: Ombrefärgat vågigt hår ljusa läppar, mörk ögonfärg ,nästan svart långa ögonfransar.,fräknig.Har på mig ett på vita shorts och en grå t-shirt och ett par ankelboots med ett hästhalsband och ett fotband med blad på till.Smal och kort Personlighet: Ärlig,ryttare,läslus,jätteblyg Gillar: Hästar hundar contrey skolan hundvalpen Hetty Gillar inte: smink , godis,katter Kommer från: kan inget XD Skola: kan ingen här heller xD Packning till läger: tandborste bild på husky,mp3 och laddare,kläder,bikinis , handdukar,halsband Övrigt:har 12 hästar på våran ranch , har en egen häst som heter husky och en hundvalp som heter Hetty . Hetty är en border collie och husky en brun/vit tinker. -Skynda dig Lou! Vi kommer försent! , ropade mamma -jag kommer!! , ropade jag och tog upp väskan på altanen i farten och sprang till bilen. Jag satte mig med en duns på sätet och vi började åka. En timme senare var vi framme jag sa hejdå till mamma och sa att hon skulle säga hejdå från mig till pappa. Jag kramade om henne och såg bilen försvinna i dammolnet bakom den. Jag satte mig för att vänta på att nån skulle ta imot mig men ingen kom.

*OF Lajv* Alla får va med hur sent det än är. *On lajv* Jag bredde ut mig på den mjuka sängen. Åh, jag dör av värmen, tänkte jag. Jessica hade ännu inte kommit in än. Jag tog min mobil och såg att jag hade fått ett sms av mamma. "Älskling! Du glömde din plånbok! Kommer över med den så fort jag kan. Puss & Kram, mamma." Jag suckade och gick ut från rummet och började gå mot stranden. Alla hade ännu inte kommit. Samlingen började klockan nio, och klockan var ännu bara halv åtta. På vägen träffade jag Björn igen. -Hej flicka lilla. Och du är…? -Veronica. Sa jag och började gå. -Veronica? Sa Björn. Jag vände mig om. Glöm inte nycklarna, sa han och pekade på nycklarna med numret "345" som låg på golvet. Jag hade tappat de. -Tack Björn, sa jag och tog nycklarna och sprang ut till den lilla sjön. Vattnet glittrade och jag satte mig på stranden. Jag kände mig ensam. Jag kände för att slänga mig i sjön, men kom på att jag inte hade min bikini med mig. Jag suckade och la mig ned. Jag började känna huvudvärken komma. Jag suckade, och sa för mig själv: -Det här är bara början.

Jag öppnar min väska och ser att jag glömt kvar några små hårsnoddar från resan till Frankrike. Jag börjar snabbt fläta mitt hår och det var inte lätt med det långa hår jag har. Tillslut fick jag till en prydlig fläta som jag satt en hårsnodd på. Jag kände mig lämnad. Jag tog upp mp3 som började spela contrey musik och jag tog upp bilden på Husky. Ååh vad jag saknade honom, synd att jag inte hade nån bild på blåögda Hetty.

#33 Du måste göra en mall :)

Oj g inte att du hade gjort det, förlåt.

Jag såg en tjej med ombrefärgat hår, och tänkte att jag skulle gå fram och säga hej. Nej, tänkte jag sedan, nu är du för våghalsig Veronica, fy. Men hon ser så ensam ut.. Nej, Veronica. Jag visste inte vad jag skulle göra. Mina tankar styrde över mig, men jag gick fram till henne. -H..hej.. Jag heter Veronica.. Sa jag och log och sträckte fram handen.

Ingen svarade på mitt skrik så jag puttade lite på Kathy. Du, det var faktiskt en till nyckel. Vänta… Här är den. Jag hittade den i fickan. En till nyckel till vårt rum. Rum 26, på lägsta rum våningen. Vill du ha tuggummi? Frågade jag. Det ligger i väskan. Nehe tänkte jag. Jag slängde den andra nyckeln till Kathy. Hon fångade den. Jag går i förväg till rummet säger jag och börjar gå upp för trappan.

Jag tog ut hörlurarna och stängde av mp3. -Hej………. Usch nä sluta vara blyg! Nu är det ju nån som hälsar på dig. Jag tar i hand och säger att jag heter Lou, Lou Walker

-Ööhm.. Hur mår du? Va?! Frågade jag HUR HON MÅDDE?! Jag beter mig ju som värsta.. UUUÄÄH!

Jag biter mig i under läppen. -ja…….lite trött är Jag det var ju en sån besvärlig väg………hur mår du själv?

-Eehmm.. Bra.. Lite trött.. Hehe. Jag.. Ja.. KLOCKAN ÄR 7 PÅ KVÄLLEN. ALLA HAR PRECIS ÄTIT TACOS. ALLA ÄR FORTFARANDE VÄLKOMNA NÄR SOM HELST. MÖRKRET BÖRJAR DRA SIG, ÄVEN FAST DET ÄR SOMMAR. BJÖRN SAMLAR NER ALLA VID stranden OCH BÖRJAR ,ED NÅGRA LÄRA KÄNNA LEKAR. BJÖRN ROPAR UPP ALLA: Veronica SweetHeart Jessica Jaynes Kathy Jones Laura Wilson Yacinta Freiser Lou Walker DET ÄR DAGS ATT SOVA, KLOCKAN ÄR 10. ALLA ÄR PÅVÄG TILL RUMMEN.

Jag satt kvar på stranden ett tag. Vinden blåste i mitt mörka hår. Jag tog upp ett halsband med en berlock som föreställde en ask. I asken låg ett foto. Av min älskade farmor. Det var hon och jag. Nu var det.. Jag. Jag visste inte vart Jessica var någonstans. Jag bestämde mig för att gå upp till rum 345. Jag slängde mig på sängen och somnade.

jag är så trött så jag knappt kan gå. Så när jag gått upp för trappan en bit så snubblar och börjar blöda och halkar sen ner hela vägen ner för trappan igen.

-Ajj! ,stönar jag och sätter händerna över såret. 

Jag börjar min färd uppåt och då så kommer Björn.

-Jag glömde ge dig en nyckel till ditt rum , säger han och ger mig nyckeln till rum 350. Jag tar med mig väska in i rummet och tar fram en liten bok och skriver "Idag kom en tjej som hette Veronica och hälsade på mig, jag verkar inte fått nån rumskompis än, men den kommer nog så småningom. Eller så får jag bo själv!" Jag plåstrar sen om såret. Jag kommer på att jag glömt kudde. Så jag hoppar i pyjamasen och knackar på rum 345.

Ja, jag har tuggummi säger jag. Men bara hallon smak och päron smak, säger jag och ler. Tror du det kommer fler hit till lägret? frågar jag och tar fram de halv fulla askarna.

Jag öppnar dörren och ser Lou utanför. -Hej! Säger jag och ber henne att stiga in. Vilken är din rumskompis? Frågade jag.

-Ingen, hon verkar inte ha kommit eller så får jag vara ensam,jag glömde ta med mig kudde. Usch vad jag babblar. -Har du nån kudde jag kan låna? , säger och tittar ner på mina smutsiga,nakna fötter.

När jag gick in så kom Sandra emot mig. - hej jag har glömt att ge dig nyckeln till ditt rum. - tack säger jag och börjar gå uppför trappan. - Du Yacinta, din rumskamrat heter Lou Walker. När jag stod utanför dörren tog jag ett djupt andetag och knackade, det tog en stund, ingen öppnade, så jag vred om nyckeln i dörren och den gled upp med ett knarrande. På golvet låg en stor väska. Det måste vara Lous tänkte jag. Rummet var stort med grön lurvig matta, gröna gardiner, och gröna sängar - snyggt sade jag för mig själv och gick fram till det stora fönstret. Vi hade utsikt över sjön. Underbart vackert.

Jag hör att nån gått in i rummet och säger snabbt till Veronica innan jag går: -Nu fick jag visst en rumskompis! Hejdå Veronica och godnatt! , säger jag och kliver ut i koridoren. Det känns ovanligt tyst. Hemma var jag så van med att valpen gnydde i sömnen och hästarna gnäggade.Jag tassade fram till våran dörr och knackade på.

Jag sprang ut till Lou i sista sekund och gav henne en kudde. -Godnatt, jag vet inte om du behöver den men.. Godnatt.

Jag log och viskade tack.

*Uppe på rummet med Kathy* Jaha, okej. :) Ja det hoppas jag, det var så kul när vi lärde känna alla idag. Tror du det kommer några killar? Sa jag. Och flinade. Jag satte mig upp i min säng och kollade ut genom fönstret. Månen lyste på himmelen. Kan vi inte gå ner? Eller spela kort? Jag har tråkigt och är pigg. Jag tänkte på på vilken kvälls människa jag var. Det kanske finns en källare eller nåt. Jag vet! Utbrast jag. Vi skrämmer dom andra! Jag visste inte om att Kathy tyckte om att skrämma andra folk.

Jag hade lagt och på mig på pyjamasen när det knackade, jag blev så skrämd att jag hoppade högt i luften och skrek - iiiiiiiiaaaiii! Jag rodnade och hoppades på att ingen hörde det. Jag sprang fram till dörren och öppnade den till en liten springa. Utanför stod Lou. Hon såg snäll ut. - Hej! Vi är tydligen rumskompisar, fick jag fram.

-aa , sa jag och eftersom jag är blyg så tittade ner och gick in. Böjde mig ner och tog upp boken där fotografiet på husky ramlade ner på golvet. Jag märkte det inte och började skriva om tankarna jag hade. Det jag kladdade ner var '' klockan börjar bli mycket jag har nyss fått en rumskompis! om jag inte hörde fel tror jag att hon hette Yacinta. Känner mig väldigt liten här på kollot. Alla är typ 14 - 15 men jag kommer hit med mina ynka 13 år. Nu ska ta mitt lapptäcke och sova, Godnatt tankeboken❤️".

Jag såg att Lou skrev något i en fin bok . En sån ville jag också ha, men det vågade jag inte säga. När Lou hade skrivit klart sade jag: -Godnatt, hoppas det blir fint väder imorgon, då skulle vi kunna gå och simma! Förresten gillar du att simma? frågade jag . :)

-Rätt så. Fast jag föredrar att rida , svara jag och tar upp bilden får golvet och lägger den som bokmärke. Sen kryper jag ner i sängen och tar fram min mp3 som börjar spela låg contrey musik. - har du något husdjur? Jag har en egen hund och en egen häst. Vi har 12 hästar tillsammans,

-jo, Vi har en Bond katt och två hamstrar, svarade jag.

-mhm , mumlade jag trött. Jag satte mig upp i sängen och börjar rota efter min varmvattensfalska. När jag får upp de så är jag så klantig att jag tappar den och den glider över golvet och stöter imot Yacintas säng.

-Ja, du längtar efter att det ska komma killar med god smak och sexpack, säger jag och flinar samtidigt som jag knuffar till Laura. -Jag hoppas det kommer fler tjejer, säger jag. -Men vänta tjugo minuter så dom inte får några onda aningar. Sedan skrämmer vi dem. Men hur ska vi skrämmas? Jag vet, vi går med ficklampor och knackar på deras dörrar. Sedan när det inte är någon som är utanför så lyser vi upp korridoren och gör så det låter som om någon går i trappan, sen sticker vi, säger jag och flinar.

Jag tassar och tar upp den. . Yacinta ser så trött ut så att hon är nog ingen att fråga. Så jag tassar iväg mot Kathys och Lauras rum. Varmvattensflaskan halkar ur mina händer och stöter till och fastnar sen under dörren mittemot.

-Hör, säger jag till Laura. Jag undrar vad det är, om det är en inbrottstjuv, vad skulle hända? Jag överväger en annan sak…

Sen så går jag ner på knä och lyckas lirka loss flaskan, sen kommer jag på! Jag glömde ull skyddet. Jag smyger in i rummet och tar snabbt upp skyddet och springer sen tillbaka till dörren och knackar lite löst på.

Ja, det gör vi! Sa jag. Och packade upp en ficklampa. Ja en tjuv…. Vad skulle hända då?

När ingen öppnar så går jag för den knarrande trappan och när jag kommit ner så springer jag till toan på lätta fötter. Flaskan glider ner i handfatet och jag har ullskyddet mellan knäna. Jag fyller långsamt flaskan samtidigt som jag hör ett dunkande ljud. När jag börjar min färd tillbaka så blir ljudet starkare. Jag trär på varmvattensfalskan sitt skydd samtidigt som jag följer ljudet. Jag kommer till ytterdörren och den är olåst. Så jag öppnar dörren och dör ute dundrar en hästflock förbi. Färgerna jag ser är fux,brun,svart,apelkastad,svart,skäck och skimmel. Ett rep ligger på trappan. Den gör jag snabbt till en grimma och för tag i manen på en svart welsh cob som har två halvstrumpor på bakbenen och en skjuten stjärn. Han verkar vara en lugn typ för när jag hoppar upp lyckas jag få han utanför flocken. Han bockar och stegrar och jag hoppar av och tar på han reprimman. Jag binder ett längre rep så att det bli som ett långt grimskaft. Sen så binder jag fast honom i en björk bakom kollot. Jag ser en vatten fylld tunna som jag släpar dit åt han. När jag kommer tillbaka är hästflocken borta. Sen tassar jag in och lägger mig och somnar med den tätt intill mig. OFF LAJV det känns lite som om jag stjäl showen satt säga ON LAJV

-Jag hörde något, säger jag till Laura. -Det var någon som öppnade dörren, tror jag, säger jag. -Det lät som hästar, tyckte jag, kan vi inte titta? frågar jag, jag hoppas Laura tycker som jag för mina nerver är på helspänn. Så är det när jag vaktar fåren på natten och kvällen, om det kommer vargar så är det jag som måste skydda oss, mig och fåren. Det var så förr, när vår hage inte funkade, när vi inte hade riktiga grejer. Nu kan vi sova m natten, men då kunde alla får smita iväg och bli uppätna av vargar. Då behövde vi vakta. Nu har vi det bra, tänker jag, jag hör mitt hjärta picka av oro och någon sorts skräckblandad överlägsenhet. Jag vet att jag är van, vi måste plocka pinnar i skogen ibland, och hugga ved, när vi ska ha det mysigt. Det är jag som hugger. Jag undrar vad Laura ska säga. Vi har ju en häst. Jag tänker och tänker.

När jag vaknar några minuter senare så går jag bort till Sandras rum. Jag knackar på och en sovrufsig Sandra öppnar. -Lou?….. Säger hon och tittar frågande på mig. -jag tycker jag liks gärna kan erskänna, kom! Säger jag och tar Sandra i handen. Samtidigt som vi går ut så berättar jag allting. Hästen, flocken,varmvattensfalskan, allt! När vi kommitt bakom kollot och Sandra får syn på gästen blir hon som förtrollad. -Lou, när jag var lika gammal som du så bodde jag på en ranch, i ansökan om lägret så stog det att du bodde på en ranch. Vi födde upp rasen welsh cob. Så för mig är det helt ok att du behåller hästen. Om du klarar att tämja den så kan vi kanske ha med den i nån aktivitet. Vad har du döpt den till? , säger och samtidigt som hon lugnar den lite skrämda hästen. -Viento, det betyder vinden på spanska. (Uttalas vijento)

Jag hörde hur det gnäggade lite och jag tänker helt enkelt inte bry mig om Laura inte hänger med. Jag vill se om jag kan hjälpa till. Laura, jag går på toaletten, säger jag till sist. Jag öppnar dörren, och stänger den igen, jag ska inte på toa, jag ska ut. Jag tassar nerför trappan och jag kommer ner i "lobbyn" till vårt lilla "paradis" där vi är instängda, jag öppnar ytter dörren och hör en fågel. Jag går först åt skogen, men jag hör ett misstänkt människoliknande skrapande. Jag går åt ena hållet, men hör hur ljudet avtar, så jag vänder. Jag springer snart, men slutar, jag tassar istället på tå. Jag går runt hörnet, och får nästan en hjärtattack. Där står en stor svart häst, och jag får för mig att jag ser två tjejer. Jag ropar -stick iväg! Jag är rädd. Så jag säger någonting som låter som -Hmn, nikn ätra täääästeiin. Men inte högt, jag springer och gör mig bered för ett strypgrepp, som jag använde i en dröm, jag har aldrig testat det, men jag är bered. Jag ser att det är Lou och Sandra, jag joggar dit och säger -Ursäkta, jag trodde ni var tjuvar, Men vad är det för häst? Och kunde ni inte heller sova?

-det här är Viento, Lou fångade den . Från en springande häst flock , säger Sandra lite småskrattande. -aa, det kunde varit mig du hörde, jag tappade min varmvattensflaska , säger jag och klappar Viento över halsen. -Han var lugn , jag kunde styra ut honom från flocken men sen blev han vild. -Men om du nu inte kan somna kan du väl hjälpa oss att träna han? , sägersandra med ett leende.

Det verkade inte som om Jessica skulle komma. *Tindra, du har inte varit aktiv på 10 dagar, om du inte blir aktiv snart blir du utskickad, tyvärr* Jag funderade vad hon gjorde. Hon kanske inte gillade mig. Jag kikade runt i rummet. En våningssängar och en enkelsäng. Jag undrade om det fanns tre sängar i alla Rum. Det fanns det nog. Jag somnade. *KLOCKAN ÄR 3 på natten! ALLA LIGGER I SINA SÄNGAR, I KLUSIVE ALLA SOM ÄR UPPE OCH SKPRINGER!* -AAAAHHH! Skrek jag och satte mig, upp. Jag hade drömt att någon tog tag runt min hals och jag kunde inte andas. Jag hade min egen hand runt min hals. Jag undrade om någon brydde sig.

-Jag går och lägger mig. Jag tycker ni ska släppa hästen, den kommer inte överleva om den inte kommer till sin flock nu, säger jag. Jag klampar in och går och lägger mig jag säger till Laura såhär: - Sandra och Lou har fångat en vildhäst, jag tycker dom ska släppa den i naturen igen, det är väl djurplågeri?

OFF LAJV "Jessica" har inte vart aktiv på 4 dagar. ON LAJV

Jag vaknade av att nån skrek några rum bort. -Det måste vara Veronica ,sa jag för mig själv och klev upp. Jag öppnade dörren och klev ut i koridoren. Jag gick till Veronicas rum och knackade på dörren.

Va en häst? Jag tänker tillbaka på när jag var liten, när jag ramlade av en häst. Sen den dagen hade jag nån sorts fobi för hästar. Hur? En vild också… Jag tycker att vi släpper den. Om den inte har några skador eller är sjuk är det ingen idé att fånga in den. Om den hade skador hade vi ju kunnat fånga in den för att hjälpa den, men om den är frisk…? Jag darrade lite på rösten. varför gjorde jag det? Du vet väl mycket om hästar och sånt?

Jag vaknade av att det knarrade i golvet. Det måste vara Lou. Jag kikade bort mot dörren och såg att den var uppe. Hjälp! Var är hon? Jag små sprang ut i korridoren . Tur där står ju Lou. Vilken lättnad. - Vad gör du frågade jag? Jag hörde att du gick ut och blev orolig.

-Veronica skrek så jag tänkte kolla läget , säger jag med ett småleende

- Jo, Laura, jag kanske inte har sagt att vi har en sliten liten häst, säger jag med ett leende.- Imorgon kan vi väl gå upp ganska tidigt och släppa hästen, så den slipper lida. Jag tycker synd om den, säger jag och börjar tänka på Ruby igen. Vad skulle Ruby gjort? Hon skulle så klart släppa den, men den har ju försvunnit från sin flock? Jag minns mig ha läst en bok om vildhästar, där det står att hästar brukar komma tillbaka till den plats de har varit på tidigare, det är därför det finns många viltstigar här. -Hästarna kommer nog tillbaka hit imorgon, säger jag. Jag vilar huvudet mot handen och kryper ner i sängen. Jag hör någon skrika, skrika högt. Det är Madge, spiiiiiiindeeel skriker hon jag springer, Maaammma!!!! vrålar Madge. Jag ser hur William och Jozzy biter i mammas armar och ben, och mamma skriker, ropar och lyfter Madge och springer, helt plötsligt kommer vargar i lila färg och andra vargar med röd mage och gul rygg, de ylar och skriker, och kraffsar mot dörren, Jag hör brödrosten ta eld, Jag ser Jozzy komma krypande och ta Madge ifrån mig, Jag ser mina egna tånaglar trilla av när jag flyr ut i skogen och jag river upp knäet sedan kommer en grön vätska som sipprar fram ur såret, jag ser en sjö och jag kastar mig i. Jag crawlar bort mot land och går upp. Jag ser mitt ben flyta i vattnet och tittar ner. Den gröna vätskan har bildat ett nytt ben, tack och lov. Jag tar en stor sten som måste väga en femhundra kilo och slår mot mitt ben, stenen går i fyra bitar. Jag skrattar och sätter mig på en stubbe och hamnar i två minuters koma. Jag tittar upp och ser hundra människor i fest kläder ropa och skratta glatt. Jag tittar ner och jag har finkläder på mig. Jag vinglar runt i ett par klackskor. Jag snubblar och kan inte resa mig upp. Jag skriker och ropar och ser alla människor akta på sig. Jag ser en ful kvinna stappla fram mot mig. Hon drar av sig håret och tar upp mig. Hon rycker av kläderna och fram rusar Madge, men William sliter upp en vägg och äter henne levande och går ut igen. Alla människor börjar gråta. De ryker av sig sina huvuden och kastar dem mot spindeln. Det sipprar fram en grön vätska från deras huvud och dom förvandlas till monster. Dom styckar mig och suger ut min lever och mina lungor. Jag slutar andas, men ser hur de även suger ur någonting jag inte visste fanns, något blå-lila klet som blir grönt och ut kommer en tunga och jag vet inte vad som händer, jag tror jag är död. Jag känner ett mjukt tyg mot min kropp, silke jag dricker ett gott glas med vatten och öppnar ögonen, jag är iförd ett mycket vackert tyg, ett guldigt silkestyg. Jag har tunga smycken och alla tittar på mig. Dom för mig till ett bord och jag blir liggandes på mage. Jag får en mycket skön massage och jag blir älskad av alla. Jag äter något slags bär som ser ut som cocktailtomater. Fast orangea, syrliga grejer. Jag börjar skrika igen och känner en hand. En hand som letar sig nerför min kropp mot munnen jag känner en till hand över min hals och ännu en över min näsa, då vet jag vad det är frågan om. Dom tänker strypa mig! Jag skriker och biter och känner hur dom släpper. Jag tänker att dom ska släppa. men jag känner fler händer. Över hela min kropp nästan. Tycker jag, men bara ansiktet. Händerna smeker och det känns fantastiskt. Men nu vet jag deras andra taktik. Att massera ihjäl mig. Jag känner många händer, och nu över hela kroppen på riktigt. Det gör mer ont än skönt. Nu vet jag vad dom är ute efter, att ge mig värmeslag, jag kommer dö. Jag känner händerna som vill strypa mig igen. Nu dör jag, tror jag. Jag sätter mig upp i sängen. Jag tycker det är bra att det bara var en dröm. Bara en dröm. Jag lägger mig igen. Och är glad för att jag bara drömde.

-Aha, svarade jag och log. Innerst inne var jag nervös, tänk om hon hade blivit kidnappad, eller mördad, eller så……jag skakade av mig tankarna och frågade istället Lou. - Vad tror du har hänt?

-äsch Veronica mår säkert bra. Jag går ner för den knarrande trappan. Sandra sitter och dricker en kopp kaffe och bläddrar i en vildhäst bok. -ska vi gå ut till Viento? , säger Sandra och ler. -Jag glömde säga varför jag tog han. Men jag ska visa , säger jag till Sandra samtidigt som jag blir tokig av det knarrande golvet. Vi går ut till han och jag visar Sandra. Under manen finns fula sår som aldrig skulle kunna läka utan hjälp. Sandra nickar och går in och hämtar nått så vi kan tvätta såret. Samtidigt försöker jag komma nära honom. Jag hade med mig en bunt morötter som jag tänkte träna honom med. Jag håller fram en morot med öppen hand, han kommer fram och tar den och äter upp den. Jag håller fram en morot och när han kommer fram så klappar jag han och han accepterar det. Sandra kommer tillbaka med lite varmvatten och lite annat som ska hjälpa den. Hon tvättar såret och sen på plåster för hästar. Vi flätar manen så den inte ska ligga över såren. Jag ger Sandra morötterna och smyger sen upp för den olidligt knarrande trappan. Jag kliver in i rummet, lägger mig i sängen och somnar fort. OFF LAJV jag försöker inte komma på ursäkter för att behålla han med jag glömde skriva på inlägget att jag såg såren ON LAJV

Ja, det gör vi sa jag till Kathy. jag gosade ner mig i mitt täcke och gäspade tyst. Jag märkte inte att jag somnade.

OFF LAJV. är det ok om det blir morgon? ON LAJV.

~Gryningen steg i sommarlägret. Alla vaknade och satt nu och åt frukost inomhus, det regnade ute.~ Jag satte mig vid ett bord längre bort. Min rumskompis verkade helt puts väck. Jag drack lite mjölk och funderade på vem sjutton det var som kom och frågade hur jag mådde. Jag blev så rädd att jag gömde mig. Jag måste verkligen hitta Jessica. Vart hon än är. Eller så får jag hitta en ny rumskompis. Jag kanske kan bo med Lou och Yacinta. Jag gick fram till Lou och Yacinta och sa: -Ehm.. Jessica är borta.. Och jag drömmer alltid mardrömmar, jag undrar om jag får bo medier ett tag??

Jag satt och pillade på min gurka så den fick en massa jack. Plötsligt kom Veronica och jag hoppade till. Jag landade i min leverpastejsmacka. Jag sträcker mig efter en sevrvett. -Ja det är väl ledigt över dig , Yacinta? , säger jag samtidigt som jag torkar överarmen.

Jo över mig är det ledigt. Vi måste bara hämta så du får nycklar till rummet, sa jag och log åt Veronica. Skall vi hämta dem nu direkt efter att vi har ätit klart? :)

-Javisst, jag menar inte att tränga mig på eller så, det är bara tills Jessica kommer tillbaka. Sa jag och log osäkert.

Off Lajv

Sorry för att jag har varit borta 😕

men har varit lite upptagen ett tag men här är jag iallagfall (jag är inte död om nån tror det ;))

off lajv

Jag såg Veronica stå och prata med Lou och Yacinta, jag hade tagit en springtur utan att säga det till nån och sprang vilse. Jag hade tillbringat natte i en liten stuga som jag hittade i skogen, men nu var jag här.

-Veronica! ropade jag lite osäkert, alla i "matsalen" stirrade på mig, jag var helt blöt och såg säkert inte klok ut,

Jag ställde mig upp och sprang fram till Jessica. -Hur är det med dig? frågar jag. -Vad har hänt? Varför försvann du? Blev du kidnappad? Ska jag slå ihjäl dina kidnappare? Har dom slagit dig? jag frågade på, och tittade på Jessicas mer eller mindre sönderrivna kläder som var ganska våta, jag ville veta allt. Vart har hon varit? Ja ja, hon lever, men jag vill veta vad som har hänt.

Jag tog upp ett skissblock ur bakfickan och ritar en skiss på Jessica. När jag inte fick tag på glansen i ögonen så börjar jag snurra pennan mellan ringfingret och långfingret. Tillslut kom jag på hur jag skulle rita. Jag ritade glansen och skrev sen Jessicas namn och ett hjärta.

Kathy ställde sig upp och sprang fram till mig,  hon ställde ett dussin frågor till mig.

-Nej, jag var ute på en springtur och kom vilse, så jag "bosatte"mig i en liten övergiven stuga i skogen sa jag och såg Lou sitta och skissa något. Jag gick bort mot henne och frågade:

-Vad skissar du då? :))

Jag rodnade och visade sen Jessica vad jag hade skissat. -Det är du….. , säger jag och leer lite försiktigt. Jag river loss bladet och ger Jessica pappret. -Pappa är en Ilustratör, och det är genom han jag lärt mig teckna. Jag ville plåta hur du såg ut så… Och så du kunde få se hur du ser ut , säger jag , stänger blocket och sticker ner den i bakfickan igen.

-Wow… är det enda jag får fram, Lou är verkligen bra på att skissa, jag var verkligen fascinerad.

-Har du några fler bilder som man kan få se?

Jag följde efter jessica när hon gick till Lou. -Sjukt snyggt du ritar. Ritar du annars mycket? Frågade jag med avundsjuka i rösten.

-Ja har många bilder på valpar , höns,fåglar,hästar och får , säger jag och leer. -Om jag ritar mycket? Oja får 2 teckningslektioner av pappa varannan dag , sa jag och skrattade lite. Jag bläddrar lite i bladet så att Jessica och Yacinta får se. -När pappa inte hinner så får jag ta hans beställningar, haha , säger jag och skrattar.

-Åh vad fusk, jag kan bara rita streck gubbar sa jag och himlade med ögonen. Hörrni hänger ni med till stranden och simmar? Frågade jag Lou och Jessica. Jag hade plötsligt fått lust att simma, hemma simmade jag säkert 5 gånger om dagen och nu hade jag inte simmat på 2 dar. Konstigt men nu känner jag att jag snart får panik om jag inte får simma.

aa visst. Jag sprang till rummet och låste upp det. Jag drog på mig en vit bikini med små röda diamanter. Jag satte på mig mitt fotbandet och rusade , nä STÖRTADE ner för trappan och tittade till Viento som stog och betade. Jag knöt loss och han följde lydigt med mig. Han var så snäll och nästan helt tam. Jag la armen om hans manke och ledde ut han i vattnet. Han blev helt till sig och busade så mycket han kunde.

-ja! jag ska bara upp och hämta en handduk så kommer jag sen. Säger jag till Lou och Yacinta, 

Jag springer upp till rummet, när jag är på tredje våningen så hör jag ett ljud nånstans, från vinden. Jag springer snabbt in i rummet, hämtar en handduk och springer ner till Yacinta. Lou är nog och byter om.

Jag knyter fast Viento och hämtar sen en longeringslina från tävlingen i Italien. Jag tar med den och knäpper fast den i Vientos grimma. An kutar ner i vattnet där han bockat och busar sig. Det går inte att hålla sig för skratt.

Jag följde med Lou upp på rummet och bytte om, plötsligt störtade Lou ut ur rummet. - Neeeej, Lou vänta på mig!!! Jag hade på mig min gröna, vita, rosa och gula bikini med silver stenar på sig när jag sprang ner till stranden. När jag var vid grillplatsen kom Jessica störtande ikapp mig. -Hej skall vi springa ikapp till sjön och sedan kasta oss i ? Jag väntade inte på svar utan började springa. Jag skrattade medan jag sprang och kände mig fri. Fri som en fågel.

-Jessica! Yacinta! Kolla på Viento , sa jag och skrattade åt Viento. När han hade lugnat ner sig så hoppade jag försiktigt upp på han rygg och tyckte fötterna i sidorna. Viento skrittade lugnt och sannats med snart fick han ett tokryck och vi satte gallop. Jag kände hans blanka hårrem under mina fingertoppar. Hans man fladdrade i vinden. Viento älskade vinden , nä han VAR vinden.

Jag kollade på ´Viento och skrattade, sammtidigt som jag sprang ner i vattnet. Det var kallt men skönt.

Viento var den sötaste häst jag hade sätt. Han bockade och busade i sjön, plötsligt galloperade Lou och Viento iväg, jag kunde se hur Lou log. Hon gillar verkligen hästar tänkte jag. Lika mycket som jag gillar hundar. Jag slängde mig baklänges i vattnet och dök sedan en liten bit. - Visst är det skönt! ropade jag åt Jessica och försvann sedan under vattnet igen.

Jag slängde mig ner för Vientos rygg och dök. Jag skymtade hovskägg vifta under vattnet. Jag såg att Yacinta dyka och jag simmade ikapp henne. Jag försöker säga att vattnet är skönt , ellerhur? men det kommer bara bubblor.

Lou och jag kollade på varandra under vattnet och jag fick skrattfel så jag svalde fullt med vatten och började hosta när Lou försökte säga något. Jag vadade upp till stranden medan jag hostade och skrattade. Jag föll engång i vattnet och fick flera kallsupar. Jag slängde mig på stranden och skrattade , -Ja, det är jätte skönt!

Jaha. Tänkte jag. Jag satt och lyssnade på musik. Ta av dig hörlurarna och var lite SOCIAL. Skrek rösten inom mig. Händerna drog motvilligt av hörlurarna. Jag la mobilen och hörlurarna i en låda vid ledarnas saker. Jag tar den sen. Veronica hade satt sig bredvid mig och Kathy. Jag minns när vi gjorde namnlekar och sånt. Det verkade töntigt. Men det var kul. Och jag hade lärt känna alla så mycket bättre. Jag hade pratat med alla och skrattat med dem när vi åt tacos. Och presenterat mig pratat om vad jag gör hemma. Och lyssnat. På alla andra. Jag tänker på hästen. Vad gör vi med hästen? Börjar jag. Förresten, tror ni på att Jessica hittade en övergiven stuga i skogen? liksom, konstigt tycker jag. OFF LAJV jag försöker inte vara taskig, det är min karaktär som pratar. IN LAJV

Jag simmar lite mot Viento men sen dyker jag. När jag kommer upp så har foten fastnat i nått sjögräs. Jag dyker för att försöka få loss sjögräset men jag försöker komma loss så fastnar jag bara mer och mer. Tillslut är det på gränsen att huvudet syns. Och Laura börjar titta lite frågande på mig. Jag ger henne en blick som betyder "hjälp mig då!"

Jag bestämde mig för att gå upp till rummet och byta om. När jag gick förbi matsalen hörde jag att Laura pratade med de andra om vad Jessica hade sagt att hon hittat, en övergiven stuga mitt iskogen. Jag tyckte också att det lät märkligt, nån måste ju ändå äga den. - jag tycker vi frågar Jessica om hon vill visa vägen dit, sa jag och rodnade. Isåfall så kan vi ju gå på upptäcktsfärd efter lunch?

Jag lyckas trassla mig loss och jag ropar på Viento . Han kommer med stora vackra travande steg. Jag slängde mig upp på hans rygg och ropade på Sandra. Hon kom , applåderade och gjorde tummen upp.jag red han upp på land och vi bytte plåster och öppnade flätorna. Han hade jättefin glansig, vågig man och svans.

När jag hade sagt det så kände jag hur det snurrade till i huvudet, åneeej…..jag sprang upp så fort jag kunde till rummet, tog telefonen och slog mammas nummer. -Hej mamma, det snurrar något fruktansvärt i mitt huvud nu. Jag kommer att få ett Epilepsi anfall. Snälla mamma kom efter mig det är så hemskt häääääär…. Jag vaknade av att mamma och Barbro skakade mig. - Men lilla gumman kom så går vi hem, du glömde visst hemm medicinen. Då får du ta den, sa mamma snällt. Jag satte mig i bilen och vinkade och sade trött: - Hejdå, hälsa de andra - japp det skall jag göra, svarade Barbro och log. Hejdå på dej Yacinta, ha det så bra. Nu var jag äntligen på väg hem. OFF LAJV Skall bort så kommer inte att ha tid att skriva, och sen börjar ju skolan så kommer inte att ha mycket tid då heller. :) ON LAJV

Jag stog i matsalen(fråga mig inte varför) plötligt kom Barbro fram till mig. -jag har gått runt lite frågat så det är väl du som är Lou? , säger hon lite frågande. -Ja det det är jag! , säger lite nervöst. Varför hade Barbro sökt efter mig? -Jo det är så att Yacinta var tvungen att åka hem, hon fick ett epilepsi anfall. Men hon sa att jag skulle hälsa hejdå till alla , säger hon och klappar mig på axeln. Jag gick upp på rummet, tog fram ritblocket och ritade av Yacinta i bikinin. Hon som var så pigg när vi badade. Nu skulle jag får sova ensam. OFF LAJV jag ska till farmor från imorgon till fredag så det blir ingen uppdatering från min sida ON LAJV

Jag sprang fram till Jessica.m -JESSICA! VAD HAR HÄNT?! Vart var du?! Sånästan skrek jag och kramade om henne.

Jag kramade "tillbaks" Veronica.

-Jag var ute och sprang och kom vilse, men hittade en stuga som jag övernattade i, sa jag sammtidigt som jag hörde hur min telefon ringde.

-Älskling jag sitter i bilen och ska hämta dig, gå upp och packa ihop dina saker, pappa är sjuk., det var mamma, hon lät stressad på rösten och jag vart orolig

-Veronica, jag måste hem, min pappa är sjuk :(, men jag hoppas att jag kan komma tillbaka när han är frisk igen. ¨

Jag sprang uppför trapporna och packade ihop sakerna, sen sprang jag ut till parkeringen och väntade på mamma.

OFF LAJV

kommer inte kunna vara aktiv här på en vecka eller två, men kommer självklart komma tillbaka efter det <3

ON LAJV

Namn:  Therese "Thess" Eriksen
Ålder: 13
Utseende: Platt, ganska långt röd-oranget hår, fräknig, blek hy, kort och tunn. Blå-gråa och "snälla" ögon. Har just nu på sig ett lime-grönt linne och ett par tre-kvarts jeans byxor. Håret är utsläppt.
Personlighet: Glad, social, kan ibland bli irriterad lätt, pratglad. Modig ibland, feg ibland. Ganska smart, men väldigt klumpig.
Gillar: Djur (men inte kryp), att gå på resturang, att läsa och att måla.
Gillar inte: Lakrits, salta pinnar, tröga samtal, att va tyst och sitta still.
Kommer från: New Jersey
Skola: Vet ej… xD
Packning till läger: Kläder, keps, bikini, handduk, tandborste, pyjamas, ritpapper och pennor.
Övrigt: Skilda föräldrar. Bor permanent hos mamma, är hos pappa någon dag i veckan. Har en del vänner, men endast en riktigt nära vän. Är inte direkt ovän med någon, kan prata och komma överens med de flesta.

-Men Thess, somna inte, vi är strax framme, bara 20 minuter kvar! Ropar mamma ifrån framsätet, och jag sätter mig yrvaket upp.

-Nenee, jag sover inte…, mumlar jag och gnuggar sömnen ur ögonen. 

Vi är påväg mot ett sommarläger någonstans långt borta, 2,5 timmars bilresa bort från kära, gamla Jersey! "Men sålänge jag kan skaffa mig några vänner ska det väl bli ganska trevligt" tänker jag, och jag känner mig lite gladare. Långt borta kan man se en skymt av ett stort, gult hus. Vi kommer egentligen några dagar för sent, men vi var iväg på en resa till Berlin och kund inte komma tidigare. Jag bestämmer mig för att vila ett tag till, rättar till kepsen så att mamma inte ska se att jag sover, och sluter ögonen.

-Nu är vi framme, Thess, titta vad fint det är: Wendy Village, säger mamma och suckar lyckligt. (Hon har länge velat att jag ska ut i naturen lite mer, och inte bara "hänga i stan") 

Jag knäpper loss mig och kliver ut, klockan är runt fyra på eftermiddagen, och det ser ut som om det är några andra tjejer utomhus. Mamma räcker mig min väska, berättar att hon har bråttom hem, någonting med jobbet, kramar mig och säger hejdå och kör iväg.

Jag börjar nervöst gå emot de andra tjejerna…

*OFF LAJV* Ursäkta om man inte får hoppa in, men tyckte att det verkade så kul :) *ON LAJV*

Off lajv Tipsi3 såklart du får vara med! On lajv

Off lajv Får jag också vara med? On lajv

Off lajv Får jag också vara med? On lajv

Jag såg en jämnårig tjej komma och jag höjde handen (alltså höll kvar den vid höften och vinkade)och viftade lite på den. Tungan fastnade i gommen och mina händer produktserade typ 7 liter svett. Mitt halsband tvinnade jag mellan fingrarna. Nejmen se godag , där kom Viento travande. Hingsten gick lös nu förtiden. Han gillade mig så mycket så han lämnade aldrig mig. Jag klappade han på den ej såriga sidan av halsen . Viento norpade mig i håret så jag såg alldeles tillstufsad ut. Det var skönt att visa att jag såg smutsig och opassande ut. Jag är ju en riktig bondgårdtjej. Är man så är man.

OFF LAJV. Stortroll, om tipsi3 fick vara med, får nog du det också. ONLAJV. Jag kom på vad jag tänkte på. Jag fick reda på allt med Yacinta och det, och jag var lite rädd. Men jag tänkte att jag ska göra allt. Jag är rädd. Jag är rädd för stora djur. Jag går fram till en äldre dam. Jag tänker dam i alla fall. Men det ser ut som min mormor. Hon som ibland stickar strumpor av fårens ull. Den jättesnälla mormor som bakar pannkakor ibland. Ibland…. ibland, inte alltid, ibland. Svårt ord. Anatomi. svårt ord. Jag brukar tänka på ord. På läxan skomärket tills på onsdag. På ingetsärskilt. Jag vill ha en hund, tänker jag, men vet inte varför jag säger det. Jag går istället fram till den där damen, eller ska jag säga pankaks-tanten? Pannkakstanten får det bli. -Hej!säger jag och låtsats att jag pratar med presidenten. -Hej du! svarar pankakstanten. Jag böjer mig istället ner och säger: - Var hälsad, gamle man, neeej, jag bara skojar. Jag säger - Godag istället. Hon bara tittar, som svar. Gode Gud, vill jag säja. - Jo, du kanske vet att det är några tjejer här på lägret. - det är många tjejer, avbryter hon. -Vad heter du? frågar jag istället. -Barbro heter jag säger hon som ett hånflin. - Jo Barbro, det är några tjejer, eller i synnerlighet en tjej, som har en häst, eller hon har tagit en häst som hon kallar Vendo, eller något… - Jaha, svarar Barbro lugnt. - Och jag är väldigt rädd för stora hästar, fortsätter jag. -Den är skadad, säger dom, och det är en vildhäst. Och om det är en skadad vildhäst, så får väl naturen ha sin gång? jag tycker att jag har varit duktig på att formulera mig.- Och jag är väääldigt rädd för hästar. Kan du prata med dem? Barbro plirar med sina plutterdutt ögon och jag vill bara dö… Men något säger hon. Hon öppnar munnen och säger - Kom då. kortvarig tycker jag och hon viftar till sig mej med sin hand. Jag tittar ut genom fönstret.

Off lajv jag har inte läst allting och inte orkat så jag vet inte alls vad son händer :( IN LAJV Jag började bli trött för jag hade inte fått mitt morgon kaffe. jag somnade i stolen.

Namn: cecilia zimara Ålder: 14 Utseende: mörkt hår, rosa linne med fjärilar & shorts. Personlighet: snäll och omtänksam, blyg. gillar: djur och att rita Gillar inte: taskiga djur och människor. Kommer från: finland Packning till läger: kläder, mobil, hörlurar mm. Övrigt: har skilda föräldrar och en syster. __________________________ Mamma skynda vi kommer försent. Vi (mamma jag och lillsyrran) hade åkt från finland för tre dagar sedan i en husbil mamma har hyrt. Nu var vi snart framme. Några timmar senare såg vi ett gult hus, när jag gick ur bilen såg jag en lös häst komma travande mot en flicka som såg ut som en riktig bondflicka. Hej! Sa jag till bondflickan.

Off lajv Jag bor på en gård på landet i finland där vi har tre hästar och ett föl. On lajv

-hej……..jag heter Lou , välkommen hit , sa jag och klappade Viento. Jag kände mig pinsam när Viento började puffa tjejen på fickorna. Han trodde on hade socker. Jag tag försiktigt tag i han huvud och drog det mot mig. Jag och Sandra hade övat på att om man drog bort huvudet så skulle han sluta nosa. -Sluta Viento! , småskojande röt jag åt honom. -Det är är Viento, han är en ridhäst men han har varit vild , säger jag och leer snett,. -Du kanske får bo med mig. Min rumskompis är borta! , säger och hindrar mina armar för att göra stora gester. Sandra kom med en ridhjälp på armen. Hon sadlade Viento , han stog snällt stilla. Han var van med att bli tränad och sadlad. -Då tar jag en tur då!. Förresten hej! Välkommen till lägret…tjoho! , sa Sandra när hon suttit upp och sen Viento glatt börjat trava.

Jag heter Cecilia och bor i finland så jag är inte så jettebra på engelska men jag vill gärna bli din rumskamrat sa jag till Lou.

Jag log och sa 

-min rumskompis Yacinta fick ett epelepsianfall

Jag såg att 2 av tjejerna stod och pratade. En lös häst står brevid dem, och puffade på den ena tjejen, jag gillar hästar trots att jag inte ridit så mycket och bestämmer mig för att gå fram till dom. Jag slänger väskan över högra axeln för att göra ena handen fri och vinkar- eller snarare vevar i luften. 

"Det där lär ju ha sett vääädligt normalt ut" tänker jag och känner hur jag blir lite het om kinderna. Hästen avbryter sig i sitt puffande och tittar upp mot mig, jag är någon meter ifrån dom. Tjejerna vänder sig mot mig, de verkar först nu ha upptäckt att jag är där. Den tjejen med handen på hästen ser ut att vara i min ålder, har vågigt, ombrefärgat hår och fräknar, som jag. Tjejen brevid har ett linne med fjärilar på och mörkt hår, hon verkar vara något äldre än mig.

"Båda två ser rätt trevliga ut!" Tänker jag.

-Hallå, jag heter Thess! Säger jag glatt, sträcker fram handen och ler mot flickorna.

Jag tar tjejens hand och nästan viskar ut -Jag heter Lou……Jag ler lite och tittar mot Vientos svängande svans när han travar iväg med Sandra på ryggen. -Trevligt att träffas , säger jag och blåser bort en nyckelpiga som landat på thess axel.

-Okej, hej Lou!, säger jag och ler ännu bredare, o, en nyckelp… Jaja, iallafall! Har ni någon aning om vart jag ska sova? Kom ju lite senare så vet inte så mycket. Vi kan väl gå in vettja'! 

 Jag tar ett ett så kraftigt tag som mina fräkniga, och något klena, armar förmår och börjar stappla mot det gula huset. Jag känner mig glad och upprymd, Lou verkade iallafall schysst! Jag vänder på huvudet och ropar i förbifarten över axeln: 

 -Och förresten, vad heter den där snyggingen till häst som springer där? Och blinkar skämtsamt.

-Viento! , sa jag och sprang efter Thess. Detta kunde ju bli riktig kul!

jag heter Cecilia sa jag till Thess och hängde med Lou och Thess in i huset.

OFF LAJV åker till mormor och morfar idag kommer hem på torsdag ON LAJV

När jag kollar ut ser jag ingenting. Jag tänker på något och kommer sedan ihåg min trevliga-platser-i-vendy village-bok. Jag säger till pannkakstanaten att jag. måste gå, och sedan springer jag upp till vårt rum. Jag letar i min väska som det står Kathy på. Sedan lägger jag mig på sängen och tänker.

när vi är i hallen kommer en annan tjej rusande genom hallen och upp för en trappa.

-Vem var det där?, frågar jag Cecilia och Lou när vi är i hallen. Tjejen var redan försvunnen bakom ett hörn. Jag får veta av dom att hon heter Kathy. 

"Henne måste jag hälsa på senare!" tänker jag.

-Jag tänkte gå och kolla upp vart jag ska bo, säger jag till Cecilia och Lou över axeln, vi ses! Och så småsprang jag fram mot en vuxen tjej brevid en stor röd soffa som jag tänker kanske kunde vara någon typ av ledare.

-Hallå! Säger jag till tjejen och knackar henne i ryggen, hon stod vänd bort ifrån mig. Hon vänder sig om och ler mot mig. På hennes röda t-tröja sitter en vit lapp fast sydd, av den får jag veta att hon heter Sandra. Sandra har blont, krulligt hår, solbränd hy och blåa vänliga ögon med skrattrynkor. Hon är lätt klädd med t-tröja och ett par beige shorts.

-Vad kan jag hjälpa dig med, lilla vän?, frågar hon mig vänligt. Jag förklarar att jag är ny här och inte vet i vilket rum jag ska bo i.  Sandra nickar förstånde, säger åt mig att vänta och springer runt hörnet. När hon kommer tillbaka har hon ett papper med sig.

-Först och främst, välkommen! Hur gammal är du och vad heter du?, frågar Sandra medans hon ögnar igenom papperet.

-Therese Eriksen, 13 år, svarar jag, fast kalla mig Thess…, tillägger jag snabbt.

-Okej Thess, börjar Sandra, du ska bo i rum 26, rummet precis ovanför trappan, med… Vänta lite här…, hon synar papperet uppifrån och ner, Laura Wilson och Kathy Jones! De är lite äldre än dig, men det ska väl gå bra? Tillägger hon och ler mot mig igen.

-Jovisst, det ska nog gå bra ändå!, säger jag och flinar lite "Jag får väl försöka va lite mer 'mogen', om det nu är möjligt…" tänker jag och fnissar lite för mig själv. Jag börjar gå mot trappan.

-Men hur ska jag ta mig in i rummet?, ropar jag till Sandra halvvägs uppför trappan, det verkar ju vara låst!

-Oj, javisst, det glömde jag! Hon skrattar lite åt sig själv och springer iväg igen. Sedan när hon kommit tillbaka igen kastar hon åt mig en nyckel. Jag fångar den. Det är en guldfärgad nyckel talet "26" målat i en fin grön färg, vi hade en extra nyckel, tappa inte bort den nu bara!

-Nädå, säger jag och fortsätter uppför trappan, rundar ett hörn och går mot dörren. Jag sätter nyckeln i låset i dörren med nummer 26 målat på och låser upp. Dörren går knarrandes upp.  Jag går in i hallen och låter min väska dunsa ner i golvet.

Rummet är ganska stort, med 3 enkel sängar med fina, men gamla, överkast på. Ovanför varje säng fanns en hylla att lägga saker på, de 2 första var fulla med böcker, hörlurar, spel och andra grejer som antagligen Kathy och Laura lagt dit. Väggarna var gräddvita och det fanns lite tavlor föreställande båtar på väggarna. I en av sängarna ligger en tjej med ett drömmande uttryck i ansiktet, antagligen djupt inne i sina egna tankar. Det var tjejen som hade sprungit uppför trappan när jag, Cecilia och Lou gått in i hallen,Kathy. Hon hade inte märkt mig.

-Hejsan! Säger jag glatt och vinkar lite mot tjejen i sängen.

OFF LAJV Om ni, Nelly12 eller Momo12, vill ändra på utseendet i rummet är det bara att göra det, jag beskrev det bara som jag tänkt att det kan ha sett ut ON LAJV

Jag lämnade Thess och Cecilia. Jag gick ut till Viento. Jag satter mig i skräddarställning och Viento kom skrittade mot mig. Jag tog hans huvud i min famnen och kramade om det. Tårarna droppade ner i han pannlugg och blandades med regnet som börja droppa från men mörkt gråa himlen. -Varför gick jag med på detta lägret? Jag skulle haft det bättre med Hetty och Husky , sa jag och drog handen över bogen som blivit lite blöt av regnet. Viento gnäggade och gnuggade huvudet mot min axel och suckade. Det var som om han ville trösta mig. Regnet öste ner nu. Jag hävde på mig upp på Vientos rygg. Tröjan slickade sig fast mot min rygg. Jag tryckte försiktigt hälarna i sidorna på han och tänkte på vad jag hört Kathy och Barbro pratat om. Att dom skulle släppa lös Viento. Underbara vackra söta Viento. Utan han skulle detta läger inte bli någonting. Jag såg inte vart Viento gick så tillslut hade jag vatten upp till knäna. Mitt hår drypte av vatten och min kropp slukades av det kyliga men ändå solvarma vattnet. Jag simmade . Hemma hade jag aldrig tillåsts det, att bada i kläder. Jag hade en lika dyblöt hårsnodd i fickan som jag satte upp håret med. Viento hjälpte mig upp på hans rygg. Vi travade upp på landet och jag tog på han täcket som Sandra hjälpt mig att sy. Jag ledde in han under tak och började vrida vatten ur hans låååånga man och svans. Han njöt när jag knäppte av täcket och sen torkade hans hårrem med handduken tills den blänkte. Jag la sen på han täcket och gav han ny havre, nytt Höör och färskt vatten. Gruset knarrade under mina nakna fötter som sen översätter till ett dunk, dunk,dunk ljud när min smala kropp banade sig upp för den ostadiga trappan till huset. Jag öppnande den knarrade dörren och den hade börjat knarra mer så hela huset hörde det. Jag la händerna om mina kala och kalla över armar. Mina läppar hade börjat skifta färg till lila och jag hackade tänder.

När både Thess och Lou gått gick jag till ledaren Sandra som Thess hade pratat med. Hej! Har ni bestämda ställen att sova på? frågade jag. Nej det har vi inte svarade Sandra men vi kan hjälpa dig att hitta någon att bo med om du skulle vilja det. Det behövs inte har redan hittat en kompis. Kan jag bo med Lou? ~jag såg lou gå upp för trappan. Hon var genom blöt man skulle kunna tro att hon har badat med kläderna på.~ Ja det går bra svarade Sandra. här har du nyckeln. Tack! Jag gick upp till lou och frågade varför hon var våt och ledsen.

Jag skakade av köld och började berätta för Thess. - Jag hörde Kathy och Barbro pratat om att släppa Viento, jag var så rädd att förlora honom , sa jag lite försiktigt och torkade bort en tår med vänstra pekfingret. -Så jag gick ut till han och red lite, han gick ut i vattnet och då hoppade jag i vattnet , säger och ser att Thess madrass som vi satt på var genomblöt. -Sen så bytte jag vatten , Hö och havre , säger jag och ställer mig upp och går mot min väska. Jag rotade fram handduk,varmvattensfalskan,pyjamas,schampo,balsam och duschcréme. -Okej skulle du kunna hjälpa mig? , du fyller min varmvattensflaska. Jag duschar och tar sen på mig pyjamas och värmer mig sen med flaskan , sa jag och började gå ut genom dörren samtidigt som jag tittade på Cecilia.

OFF LAJV #134  När du skrev "Thess" menade du väl Cecilia? Jag spelar Thess, det är Stortroll som är Cecilia :) ON LAJV

OFF LAJV oj ja sorry XD ON LAJV

OFF LAJV det var en bra beskrivning! :) tipsi3 IN LAJV Sandra väckte mig. Oj, va har jag somnat…? Tänkte jag. Och upptäckte att jag hade dreglat i sömnen på stolens armstöd. Gud vad pinsamt. Jag tittade på ledaren Sandra. Din nya rumskompis har gått upp til ert rum. Hon heter Therese Eriksen, 13 år. Ska du inte upp och hälsa? Jo, ja det ska jag sa jag snabbt och kollade ner i golvet. jag skämdes för att jag hade somnat. Hej, sa jag fort som ett hejdå och började gå mot trappan. Jag tog handen i lådan med mobiler och tog min. Kollade om någon hade ringt. Mamma hade ringt fyra gånger. Jag ringer henne sen. Jag sprang upp för trappan och hittade till rum 26. Dörren var i trä och mycket hemtrevlig. Jag tog fram nyckeln men upptäckte att den var öppen. Jag gläntade lite på den men det knakade så mycket så att jag var säker på att alla i rummet hörde att någon gick in. jag öppnade dörren och kollade in. Hej sa jag när jag såg en tjej med orange hår och fräknigt ansikte. Hon hade ett grönt linne på sig. Och såg ganska snäll ut. Hon liknar någon jag sett förut.

Jag tittar upp. -Hej, ropar jag till Laura. Jag hade nästan inte märkt av den nya tjejen. Therese tror jag att hon hette, men vad skulle jag kalla henne för? Olle? Jenny? Jag började smila och små le av mina tankar. Men kom hon ifrån Finland? Hon måste heta Pekka. Om hon hade varit en pojk. Jag började tänka på Ruby. Jag gillar henne, även om hon inte har duschat på över en månad, vad jag vet. Men Thessa, kanske det var? -Var det Thessa du kallades, frågar jag den Orangehåriga flickan. Jag undrar hur hon fick reda på att det fanns ett läger, här i USA. Vissa saker kan man undra över länge. -Hur fick du reda på att det var ett läger här, om du bor i Finland? Eller bor du här? Och kan du prata finska, eller vilket språk ni pratar i Finland? Jag kände mig patetisk. Men glad. Jag har inte svårt för att prata med främlingar, men inte om mig. Jag tycker det är pinsamt att prata med doktorn hemma, han jag kallar Kurmit. Han ser lite ut som Kurmit. Jag gillar inte att prata om hur jag känner mig, och hit och dit. Det är slöseri med tid. Apropå slöseri med tid, så tycker jag att jag själv tänker väldigt mycket på saker som inte är viktiga. Jag tittar på Therese och Laura. Dom ser ut som vanligt. Sedan tittar jag på en tavla. Den vill visa något, tror jag. *OFF LAJV* Tipsi 3 Jag tycker du beskrev det bra, om hur rummet ser ut. *ON LAJV*

ok sa jag till Lou och gick för att fylla varmvattenflaskan.

Jag skrattar lite och säger: -Kalla mig Thess, jag ler lite och fortsätter, jag kommer ifrån New Jersey! Och det va min mamma som tog reda på att fanns ett läger här. Det måste va någon annan tjej här som är ifrån Finland, o, henne vill jag träffa! 

 Dörren går knarkande upp bakom mig och in stiger en annan tjej, antagligen Laura. Hon hade kort, rufsigt mörkbrunt hår och, gröna ögon. Hon hade på sig converse, shorts och en t-shirt. Hon var, som jag, lite kort.

 -Tjena! Laura var det väl?, säger jag till henne och sträcker fram handen.

Off lajv det är jag som är från finland on lajv

LÄGERRAPPORT FRÅN LEDARNA Ledarna Barbro, Björn och Sandra gick med raska steg mot Lou. -DU DUMMA ONGE FORSTÖR HESTENS NATOR! Röt Barbro. Björn kunde inte låta bli att dra lite på munnen åt Barbros spanska brytning. Barbo såg barsk ut och snörpte på munnen och satte händerna i sidorna. -Det Barbro menar, lilla Lou, är att du och den här Viento inte kan vara vänner längre. Viento mår inte bra. Han tror att han är skyddad och säker, och letar därför ingen egen mat. När detta sommarläger är slut kommer han att svälta och… -Precis! Du måste låta honom gå till Veterinären. Veterinären ska undersöka Viento, och om det är allvarligt kommer hästen att D… -BJÖRN! Röt Sandra och fortsatte själv: Viento kommer att sväva upp till regnbågarna och tas hand i Guds händer. Sandra gav Lou en kram och sa att hon hade några minuter på sig att säga adjö. ÅTER TILL MIN ROLL, VERONICA. -Lou! Ropade jag och sprang till henne. Jag hade hört allt. Jag strök Viento på mulen och log. Jag hade alltid varit bra vän med djur, sådan lantistjej jag var. Vi hade ungefär 12 hästar hemma, men nu har vi blivit av med 3. -Allt kommer att bli bra.Viento kommer att få det bra! Sa jag ganska högt och kramade om Lou. Såvida vi inte räddar honom, viskade jag och stack ned till sjön.

OFf lajv Anledningen till detta är att jag har fått klagomål från rollspelare. Tack! ON lajv!

Jag skakade i hela kroppen. Vad var det jag hade hört nyss? Jag gick till Viento. Jag grät i hans man och han puffade på mig. Han visste. Vi hörde ihop. Ingen skulle någonsin få avliva Viento. Jag tänkte på det jag hörde Veronica viska "såvida vi inte räddar honom"… Jag tog upp mobilen ur fickan. Jag visste vem jag skulle ringa. Laila, min moster. Hon kunde göra vad som helst för en häst i nöd. Hon bodde nära lägret. Jag knappade snabbt in telfonummret och en varm röst svarade. -Hej Lou! -Laila det är akut! Nu! Jag har en före detta vildhäst som har sår. Lägerledarna vill att han ska dö! , sa jag och tittade mig omkring så ingen hörde mig. -Okej! Jag kommer på direkten. Hästen kan bo hos mig till du kommer hem från lägret , sa Laila och jag hörde hur hon gick ut och startade bilen innan hon la på. En halvtimme senare svängde hennes bil in på infarten. Hon talade några ord till Sandra men hon protesterade. Men Laila lyckades övertala henne och Laila gick imot mig. Hon gjorde tummen upp och tog en vi grimma med lika vitt grimskaft. -Viento… Du ska få bo hos moster Laila tills jag kommer hem. När jag kommer hem så är det inte så länge till en terrängtävling. Vi ska delta i den tävlingen , sa jag och tog på han grimman. Det började samlas lite personer runt oss men Laila ledde han mot transporten. Han visste vad jag hade sagt. Han vände på huvudet och gnäggade som ett hejdå innan han gick in transporten. Laila stängde transportdörren och jag vinkade efter transporten. Sen gick jag tungt ner till sjön. Jag gick ut på bryggan och tittade på bilderna på Viento och mig på mobilen. Mina ögon vigandes när jag såg en vit gestalt visades på ett av mina foton . Hon satt vid Vientos vänstra ben. Jag ställde mig upp och sprang mot Veronica -Titta på det här , flåsade jag och visade henne bilden.

OFF LAJV var det en bra lösning på problemet?ON LAJV

Hej, ja det var jag det. Thess va? Jag försöker säga det med lite inlevelse och kombinerar det med ett stelt leende. Jag tar hennes hand och skakar den. Var det meningen att jag skulle göra det? Jag ser att hon har blå ögon. Jo, välkommen.. Jag tänker efter i en halv sekund. ..till vårt rum. Där är din säng, om det är okej att du sover där. säger jag och pekar på den tomma och ännu prydliga sängen. Tillskillnad från min.

*OFF LAjv*

Ja det var det :)

*ON lajv*

Jag såg på fotot Lou visade. Jag avskydde sådanna saker och jag hade läst flera böcker om.. sådanna saker.

-Är det ett.. började jag. jag kände att mitt ansikte började blekna. Jag hörde att hon var rädd. Jag tror hon var lika rädd som jag. 

-Är det verkligen ett..?

ALLIHOPA! NY TRÅD HAR SKAPATS
SOMMARLÄGRET #2

KAN NÅGON LÄNKA TILL SOMMARLÄGRET #2  HÄR?

http://barnens.ifokus.se/discussions/53eb472c8e0e7431010052fe-sommarlagret-2?discussions-1

Jag går tillbaka till rummet och frågar lou om hon har blivit något varmare.

Jag tog flaskan Cecilia räckte mig. -det är bra nu ,sa jag och log tacksamt och tryckte flaskan nära mig. Värmen från spirade upp i kroppen. Glädjen spirade också upp i kroppen. Jag visste att jag skulle få träffa Viento efter lägret. Jag drog en hand över den svarta tapeten. Det kändes som att sitta i havet. Ett par lysrör i taket gav rummet ett spöklikt sken. Dom svarta gardinerna med guldfransar i botten svängde i luften. Den heltäckande mattan med en vit tigers mönster såg så verklig ut. Den svarta bänken under fönstret som såg ut som en likkista var fullklottrad av fula ord och färger som aldrig skulle gå bort. Det var bara vit penna som det klottrats med. Jag tog en vit krita som låg i bänken och sammanband alla ord och figurer. Det bildade ett vackert spindelnät. (Detta är hur jag tänker mig rummet) Jag visade Cecilia mitt verk och hon höjde på ögonbrynen. Jag kunde inte fästa min blick i hennes. Jag tänkte på bilden jag visat Veronica. Hon sa att hon liknade en person som hon läst drunknat här. Hon kanske var 7-8 år. Jag klarade inte mer så jag satte mig på stolen vid bänken(/likkistan). Jag tog upp tanke boken och skrev. "Jag har nyss fått ett spöka på bild! Hon hette Mary Blondie. Jag har sett henne tassa runt i vårat ru…." Jag avbryter mitt skrivande då jag ser Mary stå brevid mig. -Mary. Du gillade hästar va? , frågade jag henne och hon nickade. -Jag hade en egen häst. En ponny. Som hette Albion , säger hon försiktig. -Jag önskar nån kunde väcka upp mig till liv. Nu går jag bara här som ett spöke, jag är bunden till platsen. Jag kan inte lämna den. , säger hon och blickar ut genom fönstret. Den faller på en sten på gården. Det måste vara hennes gravsten. -Är det din gravsten? , frågar jag och lyckas ta Marys hand och hon vänder sig mot mig. -Min föräldrar besöker min gravsten och mig. Dom är också spöken. Dom gjorde samma som mig när jag gick bort , säger Mary och jag kramar om henne. Det kändes som att krama ett tunt barn, som badat.

DETTA ÄR INGEN AKTIV TRÅD FORTSÄTT SKRIVA PÅ SOMMARLÄGRET #2

Någon kan väll låsa tråden så kan ingen skriva