Namn: Cecilia
Ålder: 15
Utseende: Långt vågigt brunt hår och grön blåa ögon
Outfit: kjol och linne
Familj: Lillasyster, mamma och pappa
Popularitet 1-10 %: 8 %

Nuvarande status (kan ändras när som helst):

…då fick Zierra syn på en annan tjej som också såg ut att vara i 15 års åldern. Zierra försökte tränga sig fram till henne igenom klumpen med barn. Tjejen sa att hon heter Cecilia och att hon hade åkt långt för att komma till sommar lägret. Hon kände ingen och kände sig lite utanför men där hemma var hon bland de högsta i rang. Då sa Zierra att hon också kände lika dant och undrade om de skull vara på sommar lägret…

#1Du har brytit mot reglerna för rollspel, det är strängt förbjudet att ta kommando över en annan persons karaktär.

#2 Jag tycker det är lite hårt att säga så. Det står ju inte i #0 och om Stortroll är nybörjare på rollspel så är det ju inte så konstig om h*n inte visste det sen innan.

#2 Det är lickson grundregeln, och sånt borde man ta reda på innan man börjar rollspela. ._. Det gjorde jag för ett år sen innan jag började.

Namn: Amanda Engvall
Ålder: 15
Utseende: långt brunt hår, stora mystiska ögon
Outfit: långärmad en aning "säckig" tröja och tajta jeans
Familj: Mamma och lillebror
Popularitet 1-10 %: 4%

Nuvarande status (kan ändras när som helst) : Singel

Aldrig varit med i ett rollspel innan, bara så ni vet.

Amanda tittade på den lilla flocken med barn. Alla hade bråttom att komma ut, hon höll sig som vanligt längst bak. Hon gjorde sig så osynlig hon bara kunde. Aldrig i livet skulle hon vilja åka till ett läger frivilligt, såklart var det hennes mamma som alltid skulle tvinga henne att gå på olika aktiviteter. "Amanda, du måste sluta vara så otacksam! Jag vill att du ska få vänner och du blir bara sur på mig" var svaret hon fick när hon sa att hon inte ville åka. Tillslut var hon tvungen ändå. Hennes mamma ville alltid att hon skulle vara perfekt och populär, det gjorde Amandra väldigt ledsen. Hon visste att den där drömtjejen aldrig skulle dyka upp, hur moderna kläder hon än skulle få så var hon alltid skuggan. Tjejen där bak, det andra valet.

Zierra såg på Amanda. Amanda såg snäll ut. Dessutom hade hon snygga kläder. Kanske jag skulle ta att bli vän med tjejen där borta? tänkte Zierra. Ja.. Zierra vågade inte. Tänk om hon var en 10 %!!! Jag är ju 9,9%! Då kanske hon tar över hela lägret!!!! Men Zierra tog mod till sig och frågade Amanda: Hej! Ööuumm… Vill du bli min .. Vän? Och rumskompis!

Namn: Tindra Zetterqvist
Ålder: 15 
Utseende: Långt svart hår med gröna ögon
Outfit: Tights och en T-shirt 
Familj: Mamma,pappa och en storebror
Popularitet 1-10 % 7%

Nuvarande status (kan ändras när som helst) Singel

Tindra tittade upp från sin bok och såg att alla klev av bussen hon packade ner boken och gick ut. Tindra såg att nästan alla hade en rumskompis. Jag blir väl ensam…igen

Amandra tittade storögt på den blonda tjejen. Hon hade långt, vackert hår och gyllenbrun hy. Inte kan väl en sån tjej vilja bli vän med mig? Hon tittade sig omkring för att försäkra sig om att det var henne hon talade till. Gud vad löjlig jag måste se ut tänkte hon. Amanda tittade ner i marken. Hon hade ingen aning om vad hon skulle svara. Hon började få panik. Tjejen såg snäll ut. Hon ville inte missa chansen att bli vän med någon som hon.

- Det skulle vara jätte kul… svarade hon tillslut. Skulle en vanlig person säga så? Hon hade själv märkt hur hackig hennes röst lät, även om hon försökte låta självsäker. Gud vad pinsam du är. Hur kan du ens tro att du kan få en vän? sa rösten i hennes huvud. Har du fortsfarande inte lärt dig? Lita. Aldrig. På. Någon. Amanda föste bort tanken och tittade förväntansfullt på tjejen. Se normal ut så kanske allt går bra, tänkte hon och försökte le så snällt hon kunde.

Namn: Laura strömberg Ålder: 13 Utseende: Mörkbrunt vågit hår till rumpan. Gyllenbrun hud. Mörk gröna ögon. Outfit: Svarta Jeans och ett linne Familj: Mamma,pappa och en lillasyster Popularitet 1-10 %: 10% i vanliga fall Nuvarande status (kan ändras när som helst) Singel Laura försökte tillsammans med de andra tränga sig ut gebom dörren. Hon önskade att hon hade känt någon på lägret. I vanliga fall var hon populär, vääldigt populär. Alla i klassen ville vara som henne.. Nu kände hon sig osäker. Nästan alla var äldre en henne. Hon kände sig ensam. Hon hade åkt på lägret för att hennes föräldrar var på långsemester och furade sin bröloopsdag och hon vägrade följa med sin lillasyster till mormor och morfar. Åhh, hon önskade att det var som hemma, att hon vågade prata och skratta och känna sig omtyckt. Hon hade inte ens hittat en rumskompis en som nästan alla verkade ha gjort.

Zierra hade inte heller hittat en rumskompis. Det verkar som att det blir du och jag Laura.. -Du Laura! Skulle du vilja bli min rumskompis?

Namn: My Lindqvist Ålder: 14,5 Utseende: Ljust hår och ljus hy med klarblå ögon Outfit: Shorts och ett randigt linne och Converse Familj: Mamma och en pappa Popularitet: 1-10 % 5 % Nuvarande status (kan ändras när som helst) Singel Nim klev av bussen och såg sig efter någon rumkompis. Hon såg en tjej som stog ensam vid ett träd. -Henne kan jag fråga, tänkte Nim. Just då när jag gick till henne så kom det en annan tjej som verkade vara hennes kompis. Då fick jag syn på en annan tjej som hade långt svart hår med gröna ögon. -Hej…. Ehhh…. villl du bli min rumkompis om du inte redan har en förstås, frågade jag? (Har aldrig kört rollspel förut så jag är inte jättebra på det)

Amanda suckade besviket. Wow. Vilken överraskning. Du sumpade det igen, grattis Amanda! Nu kommer du få bo ensam på ett ställe du aldrig varit på innan. Bra jobbat!

Tanken på att få vara ensam skrämde henne. Hon letade reda på halsbandet med hjälp av handen. Det lilla smycket lugnade henne. Hon hade fått det av sin lillebror innan hon åkte. Det var ett ganska enkelt halsband med pärlor på, men tanken på att hennes älskade lillebror hade gjort den med sina små händer, just för henne, fyllde henne med hopp.

#10 -såklart, om du vill, sa jag. Tjejen som frågade hade långt blont hår och såg snäll ut. Hon var nog ett par år äldre en mig men såg ut som en sådan person man kunde skratta med, som kompisarna där hemma…

Nej nu måste jag ta och fixa en kompis! Amanda förbannade sin blyghet. Hon var en instängd person som inte visste hur man skulle bete sig med andra, men hon ville verkligen ha en vän. Hur många gånger hon än försökte i skolan blev hon alltid ignorerad och utfrusen. Ingen vill ju vara med någon som är så opopulär som jag tänkte hon och tittade ut över folkmassan. Få se… finns det någon som inte verkar ha rumskompis? Alla verkar ju känna varandra…

Skönt, äntligen har jag hon att prata med! Tänkte Zierra, -Jaha, ni får rum nr. 12 då, sa en kvinna som jobbade på lägret. Zierra tog emot nyckeln och drog i Lauras arm och sprang till våning två, där rum nr. 12 var. Zierra stack in nyckeln i hålet, och vred om. Rummet var inte så litet precis. Det var två sängar, ett skrivbord och en stor, stormgarderob. Zierra öppnade sin resväska och började lägga in kläderna. Lika bra eftersom man ska tillbringa hela sommarlovets 10 veckor här. Plötsligt dök en tanke upp i Zierras huvud. -Du måste vara försiktig.. Hade hennes mamma sagt. -Du har lätt för att svimma. Zierra tänkte på saken. Zierra hade en slags sjukdom som gjorde så att man svimmade ofta. När Zierra tänkte på saken började hon bli yr. Plötsligt så låg Zierra på golvet helt medvetslös. Men hon kände inom sig: Nej, inte på första dagen.. Undra vad Laura säger just nu….

Zierra gick ut ur rummet. Hon såg en Annan tjej stå och se lite ensam ut. Zierra gick fram till henne. -Hej! Sa Zierra. #14 Alla får vara de som jobbar på lägret

Åhh, vad skönt. Ett stort rum, en kompis och ett helt sommarlov framför sig. Nu skulle Laura gå ut pch kolla in flera läger deltagare.

Zierra låg kvar på golvet. Medvetslös. Hon kände hur självsäkerheten sänktes till 0. Popularitet : 3 % Zierra kände att hennes rumskompis skulle köra ut henne från rum nr. 12.

Vänta, va? xD

Hömm… Okej.

- Hej, sa Amanda och log. Tjejen såg snäll ut och hon kände en lättnad över att någon gick fram till henne. (svar till #16)

? #19

Asså det där med tAmanda var menar innan Zierra svimmade.. Så nu har Zierra gått från Amanda..

#21 Okej. 🤔

Känner mig lite dum för fattar inget. xD

Jag då.. Jag krånglade ju till alltihopa!

Oj, Vad hade hänt med Zierra? Hon hade bara svimmat av. Först tyckte hon det såg lite roligt ut, men sedan sprang hon ochhämta hjälp av lägerledarna.

Jag tittade upp och såg att det stod en tjej där hon såg snäll ut. Jag kom på mig själv med att stirra på henne. Men jag svarade på hennes fråga fast jag inte visste om hon hade pratat med mig jag svarade "Nej jag har ingen rumskompis jag heter Tindra vad heter du?" Tindra sträckte ut sin hand.

Namn: Sarah
Ålder: 15
Utseende: Långt, rakt, svart hår, gröngråa ögon, ett fult ärr på kinden.
Outfit: Svart stickad tröja, ett par slutna jeans och ett par gamla lila skor
Familj: Mamma och lillasyster
Popularitet 1-10 % : 2 %

Nuvarande status : Singel..Som vanligt..

________________________________________________________

Sarah går ut ur bussen, som höll på att åka henne.Det första hon gör är att söka efter en i samma ålder.Jag kommer att vara ensam hela sommaren.. Ingen vill väll vara med mig när jag är så blyg. Säger Sarah för sig själv. Hon skulle ha följt med till Kanarieöarna om hon inte hade varigt så flygrädd.                         

  - Hejdå sommarlov.. Säger Sarah för sig själv igen. Sarah ser helt plötsligt en annan tjej som ser ganska så snäll ut med mörkbrunt vågigt hår ner till rumpan. Men tänk om hon skulle klanta sig som vanligt?? Hon går fram till henne och frågar:

- He-hej.. ja-jag.. är gan-ganska så int-intress-intresserad a-av att bli di-in vän.. Me-en jag ä-är så him-himla blyg.. Säger Sarah super hackigt.

*åka utan henne

#27 medade du mig eller #1? :)

Zierra ligger kvar på golvet i rum 12..

Oj, Laura springer efter ledaren. Ledarna går fram till Zierra och försöker väcka henne.

Zierra vaknar snabbt och reser sig upp. Självständigheten finns inte kvar i Zierra. Hon ser att alla stirrar med stora ögon på henne. Zierra reser sig upp och springer iväg och sätter sig bakom ett träd. Hon känner på halsen och tar fram ett guldhalsband med ett hjärta som varit gömd under tröjan. Hon öppnade hjärtat. Där var hon och hennes lillasyster på en bild. Zierra svimmade för att hon precis hade fått ett sms. Från mamma. Zierras lillasyster hade dött. "Jag kommer att dö.." Sa Zierra för sig själv.

Laura, popularitet: 5 Laura kände den dåliga självkänslan kommma. laura hade sprungit iväg, var det hennes fel? Hon som hämtade ledarna, hon som gjorde allt. zierra kommer säkert hata henne nu…

#29 Menade dig ;)

#37 det kommer fram en tjej till Laura. Hon ser snäll ut. -ja absolut vill jag bli din vän, sa Laura till Sarah. Kom sa hon och tog hennes hand och sprang iväg till ett träd. Men där satt ju Zierra…

Zierra tog på sig halsbandet igen. Hon vågade inte prata med Amanda igen. Om hon skulle prata med Amanda skullenhelst Amanda komma till Henne, tänkte Zierra. Jag får säkert hitta en ny rumskompis, sa hon för sig själv och började gå in i byggnaden där alla rum låg. Hon gick in i rum nr. 12, packade ihop sina väskor och gick ut i korridoren. Hon gick och satte sig bakom trädetoch väntade på att någon skulle bry sig.

DET ÄR NATT Alla går in i sina rum och sover. Zierra sover brevid ett träd.

Varför gick Zierra, nu måste hon hitta en ny rumskompis! Vem skulle hon fråga? Hon gick fram till Sarah, -du skulle du vilja bli min rumskompis?

Mitt i natten? #38

#39 japp, mitt i natten… ;-)

NY REGEL om man ska skriva något utanför rollspelet skriver man såhär: OFLAJV Jo jag skulle bara säga att jag är lite trött

Namn: Samantha Death
Ålder: 13
Utseende: Långt svart hår, blek hy
Outfit: Läder halsband med nitar, svart linne med nitar på axlarna,
Familj: morsa farsa
Popularitet 1-10 % : 2

MORGON Alla ungdomar vaknar och träffas i frukostmatsalen. Av något konstig anledning drömde alla samma dröm. Alla drömde om döden. Ingen av ungdomarna visste att det skulle komma hot mot Sommarlägret. Plötsligt såg någon en skugga i skogen. -Kolla där! Sa h*n som sa det. Skuggan tog fram en pilbåge. H*n sköt. Pilen träffade ett träd. På pilen satt en lapp. På lappen stog det: Förbered er på hot och krig mot eran ungdomssamling. Förbered er med vapen och annat. Nu kommer de. Jag varnar er. Alla ungdomar blev förvirrade. -Eeh.vapenskåpet? Sa Lägerledaren. Alla följde efter henne till Vapenskåpet. Där fanns alla vapen man kan tänka sig. Alla ungdomar fick en helt vanlig pistol. -Nejnej! Det är intågen pistol! Det är en magisk pistol! Ingen av ungdomarna trodde på de. Men iallafall så stod skuggan kvar där. H*n sköt en till pil. Med en till lapp. Pistoler? Svärd är det som funkar. -Jaha! Sa Lägerledaren och öppnade en dörr. Där fanns svärd och dolkar m.m. Alla tog för sig. Då kom de. Kriget började.

Samantha sat in one of the dark rooms, whit no room mate. She know sleep wouldnet reach her, not this night, not any other night.

Vad var det som pågick här? Skulle det bli krig? En kall ilning gick över Lauras rygg. Hon måste fly…

De svarta sprang mot alla ungdomarna. Plötsligt sveptes de in i en kall vind. Alla ungdomar förvandlades till märkliga varelser. Det påminde om fantasy-gubbarna som Zierra hade läst om i en bok.

Samantha smiled, the smile of an insane murderer. sHE GRAPPED A KNIFE FROM THE LOCKER.

Zierra blev ljusblå med diamanter under ögonen. Namn: Zierra DownTown Ålder: 14 Familj: Inget. Ingen har någon familj. Vännerna är som familjer. Outfit: Knäbyxor, mörkblåa tighta, Tight magtröja. Vapen: Svärd Utseende: Ljusblå hy, jätteblont hår med pärlor, diamanter under ögonen.

OF LAJV Kom igen nu då :) Vill ni inte bli förvandlade och kämpa mot ondskan? Förvandlingen släpptes Måndag 9/12 kl. 17:00 ON LAJV

Amanda gick genom skogen. Hon kände den fuktiga jorden under sina skor och kvistarna som rev hennes armar. Hon ville rymma men det fanns ändå något som hindrade henne, någon typ av kraft som drog henne tillbaka. Hon försökte springa men då kändes det som att springa genom vatten. Det gick så trögt, trotts att det bara var stenar och jord under henne. Plötsligt hörde hon ett konstigt ljud från lägret, en blå stråle lyste upp himlen. I vanliga fall skulle ljuset ha skrämt henne, men nu kändes det som att allt det onda hade försvunnit. Det var som att strålen var full av lycka och kärlek. Hon kände hur hennes ben började gå åt det hållet, men det var inte med vilja. Hennes kropp var självständig, hon hade ingen kontroll. Denna gången gick det inte att vända om.

#25 Jag heter My :)

De onda hade dragigt sig tillbaka. Zierra blev orolig för Amanda. AMANDA? AMANDA?! Skrek Zierra. Det hade börjat regna. Hon började gå mot skogen. Hon såg det blåa ljuset som Amanda sett. Zierra gick åt vänster. eller var det höger? Eller var det vänster? Zierra hade gått vilse. Men hon fick inte panik får det. Hon tog sitt halsband och lade hjärtat i handen. Hon öl upp handen och önskade något. Jag önskar att allt bara var som vanligt. Att jag inte hade svimmat, och, att de onda inte hade kommit. Men det jag önskar mest är att lillasyster kommer tillbaka. Ett grönt sken, som påminde lite om norrsken, styrde ut ur halsbandet. Plötsligt blev allt svart. Allt blev svart för alla. Alla flög motvilligt tillbaka till lägret. Ingen mindes något. allt var som vanligt.

Amanda kisade med ögonen. Hon tittade sig omkring. Det kändes som att hennes huvud skulle sprängas. Hon låg inne på sitt rum på lägret. Hade hon somnat? Hon mindes hur hon hade kommit hit och hur hon hade klivit av bussen. Resten var som ett stort svart hål. Hur mycket hon än försökte minnas. Vad är det som händer med mig?

åh.. vad hände?? jag MÅSTE ha drömt. Men.. vilken konstig dröm. Tänkte Sarah.

Hon ligger rakt på golvet. Hon har ett stort rivsår på knät.                      - AAAJJJJ!!!!!! VAD HAR HÄNT MED MITT BEN?!?!?!?!?!? Skriker Sarah

Hon försökte ta sig upp från sängen. Huvudet bultade, det kändes som att hon hade blivit skjuten, inte för att hon visste hur det känns men ändå. Amanda kände hur det sved till om hennes armar när hon rörde sig. Dom var fulla med färska sår och rivmärken. Hennes kläder doftade fuktig jord och frisk luft. Hur kan detta komma sig?

Namn: Alex Rubb (tjej)
Ålder: 13 år 
Utseende: Runt ansikte, blå ögon, dreads till midjan, mörkblonda med blå toppar. 
Outfit: Tunna svarta strumpbyxor, knästrumpor och oversize t-shirt  
Familj: Lillasyster, mamma pappa 
Popularitet 1-10 %: 5%

Zingel (passa på)!!

*Jag tänkte putta upp denna tråden*

Jag klev ur bilen, tog min ryggsäck och ställde mig och såg ut på alla stugor. På något sätt såg det fel ut… den förut grästäckta marken såg uppbökad ut och det låg sönderslitna tygstycken på marken
- Vad har hänt här? sa jag tyst ut i den vibrerande luften. Jag tog ett steg fram, något trycktes mot mitt ben. Jag såg ner, och titta där. På marken låg det en kniv, en mycket vacker kniv. Den hade ett grönt blad men en drake som ringlade sig upp mot handtaget, i handtaget satt en grön sten. Jag tog upp den, den kanske skulle behövas med tanke på hur det såg ut här… Jag gick sakta mot husen, vem skulle jag sova med? Det ordnar sig nog, hoppas jag. Jag steg in i ett av dem små stugorna, på golvet låg fullt av skor, jag gick sakta upp mot ett av rummen. Jag hörde hur någon stönade där inne och jag gläntade på dörren, där låg det en vacker flicka med stor ögon och brunt hår, hon hade ett sår i panna och på armarna, jag sprang mot en dörr och kom rätt direkt, där inne fanns en hink och vatten, medan hinken fylldes så letade jag reda på förbandslådan. Jag sprang tillbaka och började att blöta en gasbinda som jag lade för såret i pannan och började sedan med armarna, flickan tittade upp på mig och såg rädd ut

-Lugn, jag ska bara göra dina sår fina… vad har hänt med dig? sa jag, medan jag fortsatte med såren hörde jag fler gnyn i dem andra rummen, det finns alltså mer att göra här…

OF LAJV

ursäkta texten, men hoppas ni kan se på något sätt….

ON LAJV

OF LAJV

#57 Förstorade #56 om det är okej. Kunde inte läsa själv så tänkte ifall någon annan också inte kan.

Jag klev ur bilen, tog min ryggsäck och ställde mig och såg ut på alla stugor. På något sätt såg det fel ut… den förut grästäckta marken såg uppbökad ut och det låg sönderslitna tygstycken på marken - Vad har hänt här? sa jag tyst ut i den vibrerande luften. Jag tog ett steg fram, något trycktes mot mitt ben. Jag såg ner, och titta där. På marken låg det en kniv, en mycket vacker kniv. Den hade ett grönt blad men en drake som ringlade sig upp mot handtaget, i handtaget satt en grön sten. Jag tog upp den, den kanske skulle behövas med tanke på hur det såg ut här… Jag gick sakta mot husen, vem skulle jag sova med? Det ordnar sig nog, hoppas jag. Jag steg in i ett av dem små stugorna, på golvet låg fullt av skor, jag gick sakta upp mot ett av rummen. Jag hörde hur någon stönade där inne och jag gläntade på dörren, där låg det en vacker flicka med stor ögon och brunt hår, hon hade ett sår i panna och på armarna, jag sprang mot en dörr och kom rätt direkt, där inne fanns en hink och vatten, medan hinken fylldes så letade jag reda på förbandslådan. Jag sprang tillbaka och började att blöta en gasbinda som jag lade för såret i pannan och började sedan med armarna, flickan tittade upp på mig och såg rädd ut.

-Lugn, jag ska bara göra dina sår fina… vad har hänt med dig? sa jag, medan jag fortsatte med såren hörde jag fler gnyn i dem andra rummen, det finns alltså mer att göra här…

ON LAJV

OF LAJV

Tack

ON LAVJV

Zierra kände sig ensam. Hon såg på alla stugor. Helt förstörda. Det här skulle ta hela sommarlovet att bygga upp. Zierra gick fram till en tjej med Dreds till midjan. Hon såg flickan med sår i pannan och på armarna. -Hej? Sa Zierra försiktigt, och,tyst. Tjejen hon pratade med verkade inte höra. -HEJ , sa Zierra.

#60

- oh, Hej! Kan du hjälpa mig? det är många fler som behöver hjälp i dem andra rummen, dem värkar väldigt sårade, hör hur dem gnyr! Jag fortsätter med såren…

-Oj då! Sa Zierra och tog lite bandage. Äntligen, EN TREVLIG KOMPOS!! Tänkte Zierra och började gå mot de andra rummen.

Jag tittade mig runt, vad hade egentligen hänt? Jag ropade till tjejen med långt blont hår

-VAD HAR EGENTLIGEN HÄNT? VARFÖR ÄR ALLA SKADADE?

Menar du mig? #63

#64 aa

Jag vet inte. Det verkar som att något har hänt iallafall.. Jag drömde att vi blev konstiga blåa människor, och att vi hade ett vapenrum och att det kom massa onda….

Jag drömde också jätte konstigt. Det var ett vackert , mystiskt ljus där. Dessutom hade jag ingen kontroll över min kropp vilket var skrämmande. Amanda satte sig ner på golvet. Hela rummet snurrade och såren på armarna värkte, det kändes som att någon skur upp hennes hud med en kniv.

KVÄLL Alla ungdomarna hörde ett tjut. Alla gick ut. Det var ambulansen. De plåstrade om en, och läkte alla sår. Nu var det dags att sova. Alla sov gott den natten.

Alla förutom Alex, jag satt i en av dem många långa korridorerna och undrade vad jag skulle sova, ingen hade sagt något om det. Men jag kunde ju sova här, i korridoren. Jag funderade över vad som hänt under dagen, och undrade vad som hade hänt med alla ungdomarna. Dem var så sårade och drömmarna dem hade pratat om, den var så lik den drömmen jag brukar ha när jag har feber och så många hade drömt om samma sak…

Jag vaknade tidigt på morgonen men det var så just ute och det var inga andra uppe. Jag gick till vad jag trodde var köket och letade efter lite frukost, jag såg ett stort skåp och dörren till skåpet stod öppen och där inne hängde massa vapen, jag sprang mot närmaste sovrum och hittade Zierra, jag försökte förklara för henne vad jag hade sett men hon tittade bara slött på mig, jaja jag får vänta tills hon vaknat!

Zierra vaknade segt till.. -Va… Sa hon? VAPENSKÅP?! PRECIS SOM I DRÖMMEN!!!

- #71 Jag vet , kan det verkligen ha varit en dröm, eller var det verklighet? sa jag

-Såså alla barn, dags för lite frukost! Sa Cascasandra. Cascasandra är en av de som jobbar där. Alla ungdomarna samlades runt bordet. Alla pratade om massa saker. Utom Zierra och Amanda. Zierra fortsatte prata, lite tyst om vapenskåpet. -Kan det ha varit på riktigt? Sa Zierra.

Of LAJV 

om du råkat se fel eller ngt så är jag inte Amanda utan alex, men det kanske du visste

ON LAJV

Jag svarade på frågan i Amandas ställe

- Jag vet faktiskt inte, det kan ju ha varit en sanningsdröm, det kanske kommer att hända?

Jag tittade ut igenom fönstret och såg något mycket märkligt. På trädet på gården satt en pil, jag petade på Zierra och pekade på trädet, först vart hon alldeles blek i ansiktet, jag drog henne ifrån bordet och försökte få henne att berätta…

Amanda tuggade som en get. Frukosten var rätt okej. Hon tittade ut genom fönstret och fick syn på Alex och Zierra, dom stog och pratade. Hon följde deras blick och försökte lista ut vad det var dom kollade på. Dom kollade på en pil. Sakta smög Amanda ifrån bordet och smög fram till dom. 

- Har ni sett den där pilen? Jag har en känsla av att jag har sett den tidigare. sa hon och pekade på trädet.

-Var det inte många som drömde just om denna pil, #75?

Amanda nickade.

- Vad konstigt, nästan lite läskigt… sa hon och rös.

- Kan det ha varit på riktigt #77 ?

- Jag vet inte.. När jag vaknade hade jag skit ont i huvudet och hade sår och rivmärken på armarna. Dessutom doftade mina kläder skog och frisk luft och var smutsiga. Jag tänkte inte så mycket på det innan, men det verkar som att allt var på riktigt. Jag minns hur jag sprang i skogen i "drömmen", det kanske inte var en dröm trotts allt?

OFLAJV Jag blandar ihop Amanda och Alex vem är nu vem? ONLAJV

OF LAJV

#80 Jag är Amanda, alltså hon med brunt hår.

ON LAJV

Zierra, Alex, och Amanda stod vid brottsplatsen och såg på pilen. Trädet hade börjat ruttna. Men den ruttnade inte som ost, eller smör, utan på ett annat sätt. Små, men ändå stora, droppar föll ner från yttersta grenarna. Zierra fångade en. Det gick ett sus i deras öron. -Ät de, hördes det svagt i suset. Zierra drack av dropparna. Det smakade sött, men ändå lite beskt på något sätt. Zierra kände sig stark. -Smaka på dropparna! Sa hon till Amanda och Alex.

Amanda tittade storögt på Zierra.

- Vad är det ens? Regn? sa hon och höjde på ögonbrynen.

Jag tittade förundrat på Zierra, hon såg friskare ut, ringarna under ögonen försvann. Jag gick tyst fram till trädet och fångade en droppe på fingret, när jag stoppat den i munnen kände jag mig stark, och vacker…

- Amanda, prova! Jag tror att det är som någon sorts sav, alltså kåda eller trädets blod.

Amanda gick fram till trädet. Hon kollade på dom vackra dropparna som glimmade i solen. Hon sträckte fram handen och såg till att få några droppar på den. Osäkert stoppade hon den i munnen.

En varm känsla spreds i kroppen. Hon hade inte känt något av det på år, lycka. Nu var det som att hela hon var en stor klump av kärlek och frihet, hennes självförtroende höjdes enormt. Amanda log, ett riktigt leende denna gången.

Men inte ens det hjälpte Zierra att sluta tänka på sin döda lillasyster. Hon började gråta. Tårarna rannner för kinderna.

- Vad är det Zierra? Amanda kramade om henne i ett försök att trösta.

-MIN LILÖASYSTER ÄR DÖD!! Röt Zierra och sprang iväg.

Jag kände en tår som rann ner för kinden

- Amanda, jag kommer snart! sa jag 

 och sprang efter

-JAG VILL VARA ENSAM, MED MIN LILLASYSTER!

-Zierra, förlåt. Jag kan omöjligt förstå hur det känns, eftersom att jag aldrig varit med om det. Men om du vill prata så finns jag här, vi finns här, sa jag och tittade på Amanda, 

-Zierra, kom, Din syster finns här! Fortsatte jag och sträckte ut armarna

OF LAJV

#90 vrf tror jag att din syster hette Alice?

ON LAJV

Amanda nickade. Hon hade en stor klump i halsen. Hon har aldrig varit bra på att trösta. Hon har inte gråtit sen hon var elva och hennes morfar hade dött, hon har glömt hur ont det gör. Hon har glömt hur sorg känns men hon skulle göra allt för att försöka finnas till och lyssna.

Jag såg hur Amanda, eller jag kände hur Amanda också blev ledsen. Vi alla hade haft det tungt på ett eller annat sätt. Jag satte mig ner tittade på Amanda, sedan på Zierra

-kom och sätt er…

Amanda smög försiktigt fram till Alex och satte sig på en sten mittemot.

Zierra satte sig på en tredje sten. Stenarna bildade en trekant. Samma märke som på pilen. Om man tittade ner i gräset såg man att gruset bildades till en pil! Zierra hade massa röster i huvudet: städa ditt rum, det kommer ordna sig, stackare, du är dum! , jag gör slut! Men mest: Din lillasyster har dött.

När jag satte mig på stenen och såg det som Zierra såg, kände jag en sådan kraft, jag kan påverka vad dem andra tänker. Bäst att sätta i gång, jag börjar med Amanda. Om jag tänker mycket på en mening och Amanda så hör hon det, jag vet det. Jag tänkte

-Amanda, jag vet att du har haft det svårt, och det var länge sedan du grät. Men du behöver tillåta dig att gråta, du måste också låta andra tröstar dig. Vi tre blir ett team, prata med oss.

jag såg att hon hörde, nu är det Zierra, hon måste lyssna, för hon hör andra röster.

- Zierra, Zierra… ZIERRA lyssna

hon ryckte till

- Zierra, du, din syster kommer finnas för alltid, för hon finns i ditt hjärta! Hon tänker på dig. Du måste prata om henne, om inte med oss, så någon annan, det hjälper dig att minnas det bra. Jag vet, du vill inte lyssna, men blunda inte för verkligheten. Vi tre blir ett team, prata med oss.

Amanda stirrade förskräckt på Alex. Var det hon som inbillade sig eller hade hon pratat med henne UTAN ATT ÖPPNA MUNNEN? 

Jag kan inte. Jag har blivit som en robot. Jag har lärt mig att stänga av all smärta men har gjort det så ofta att jag inte längre känner om det gör ont. Jag kan bara se. Inte känna. Hon tittade bort. Ville inte se någon i ögonen. Jag har svårt att lita på folk. Men jag litar på er. Jag skulle aldrig klara av att bli sviken igen. Jag är rädd att förlora er… fortsatte hon, utan att titta på någon. 

Hon visste inte om det var hennes hjärna som lurades, men hon hade en känsla av att dom lyssnade på henne och hörde vad hon tänkte. Hur det nu är möjligt.

Jag hadde hört, och förstått. 

Amanda, du är ingen robot. Du får inte tro det. Det är när du tänker så som du stänger av. Jag gick fram och satte mig på huk framför Amanda se mig i ögonen. Testa nu att berätta vad du känner, och om du inte vill, se mig inte i ögonen. För jag vet, du känner något!

Amanda tog ett djupt andetag. Det kändes som att hjärtat skulle hoppa ut. Just nu känner jag ångest. Samtidigt som jag känner mig lättad. Amanda såg bilder i huvudet. Det som hon försökt glömma kommer fram. Stunderna hon bara stog och stirrade. Låste in sig i sin bubbla. Hon kommer aldrig glömma allt det där. Smärtan. Känslan av hopplöshet. Rädslan. Alla gånger hon såg sig i spegeln, i dom tomma döda ögonen. Varje dag gick hon omkring ensam. Varje dag då hon inte visste om hon var levande eller död. Varje dag som hon tvingade sig själv att leva för hennes lillebrors skull och för rädslan för döden. Tills hon kom till lägret. Det var då hon fylldes av en liten gnistra hopp.

Amanda blev plötsligt rasande, inte på sig själv som hon brukade bli, utan på dom som fick henne att känna sig hopplös. Mamma. Alla klasskamrater. Lärarna. Alla som inte brydde sig. Mänskligheten. Det var då tårarna kom. Tårarna som har varit inne i alla dessa år. Dom bara forsade ut. Ilska. Amanda blundade. Jag känner hat.

Bra Amanda, dem som har tryckte ner dig i din bubbla, det är dem som har fel.

Amanda log ett snett leende. Tack.

- varför svarar inte Zierra?

Jag går fram till Zierra

- Zierra, vakna? Hallå?! Vad tittar du på?

Jag tittar på.. Mer än så hann inte Zierra säga innan hon svimmade.

- Zierra? Amanda satte sig på huk och slog lite lätt på hennes kind. Hon hade svimmat av. Amanda fick lite smått panik. Hon försökte koncentrera sig. Hon hoppade upp på benen.

- Jag går och hämtar en vuxen! ropade hon till Alex, tittade lite snabbt på Zierra och började springa.

- Zierra, detta kommer gå bra, vad drömmer du om?

Zierra ryckte till, av någon anledning så började jag sjunga, jag sjöng en ordlös sång med en massa olika höga toner. 

lalaa la la lalalaa, na na naa, na va nana…

och så fortsatte jag

OF LAJV

fort. http://barnens.ifokus.se/discussions/52b75cfcce12c42d82000310-sommarlagret-fortsattning?discussions-1

vi fortsätter där…

ON LAJV