Jag var en sån där som ville att det skulle vara sant, så även om en känsla av att det inte kändes riktigt troligt kom så struntade jag i det. Jag kommer inte riktigt ihåg hur länge det dröjde tills jag accepterade att det inte finns någon tomte ändå.

Tills jag var kanske 9 år, jag och kompisarna brukade säga att vi såg en tomtenisse förut så vi la os framför något hål som vi sa att han bodde i och sen så väntade vi på att han skulle komma fram 😂
och så bara: "jag så honom!!" "Var?!" "Nej han stack" "Jag såg honom också!!"

allt detta var ju påhittat dock men ändå 😉

sen gjorde någon av oss små fotspår i snön och så fortsatte det

Jag var precis som #1