Tusen år av mörker

inget liv, inte än

tusen år av mörker

inget liv, inte än

en gång kom en gnista

stark och ljus

och mörkret mötte slutet

slutet för dess krus

det började att ljusna

den eld som gnistan satt fyr på

det började att klarna

den eld som gnistan satt fyr på

stark, en grodd, ett frö, som har väntat

i tusen år av kyla, svaghet, rädsla

i tusen år av mörker, skräck för att leva

det fröet, det var liv. Liv. Som vill Leva.

Livet lockade fram dagen.

Dagen var värme, trygghet, glädje, ljus

och Liv.

Liv.

Tusen år av mörker.

Tusen år av död.

Så varför inte

Tusen år av ljus?

Så varför inte

Tusen år av liv?